Fredde R snackar skit.

Jag antar att ingen med minsta koll har missat att den socialdemokratiska valberedningens förslag är Håkan Juholt, som tydligen är ”en bra kille”(kul att använda ordet ”kille” i kontexten, tycker jag). Jag visste inte vem han var, men tycker att det är festligt att han ser ut som supermario.

Fredrik Reinfeldt tycker det är trist att Juholt har uttalat sig emot förnyelse.

Nu ser Socialdemokraterna ut att välja en partiledare som aggressivt talar emot idéer om förnyelse.

Det roliga med detta är att det Håkan Juholt har sagt om förnyelse har varit följande citat i en bok:

Jag är så satans trött på dessa närmast religiösa utropen på ’förnyelse’.

Om det är aggressivt vette fan, vissa människor är ju otroligt lättstötta. Men Juholt har ju fan i mig rätt! Det är ju fruktansvärt detta tjat om förnyelse som helt saknar ideologisk grund och verklighetsförankring. Klart man ska uppdatera sig, men man behöver inte bli historielös för det. Och Juholt har mycket riktigt förklarat sitt uttalande senare.

Förnyelse är naturligt för ett parti. Men den ska fyllas med innehåll. Man måste konkretisera. Men det är helt klart att framgång beror på förmågan till förändring och förnyelse.

Förnyelse i all ära men nog fan borde det vara viktigare att faktiskt ha en genomtänkt och bra politik.

Jobbskatteavdraget.

För att få jobbskatteavdrag måste man tjäna över 9000 kronor i månaden. Då skattar man bara 15% till skillnad från den som tjänar 6000, som skattar 20%.

Det lustiga med detta är att det som spelar roll inte är om man jobbar eller ej, utan hur mycket man tjänar. Nu skulle jag väl inte kalla den som tjänar 9000 i månaden för någon slags överklass men är det inte lustigt att den som tjänar mer på samma sak måste skatta mindre?

Moderaterna snackar alltid om att man inte vill vara ett bidragsparti, som man anklagar socialdemokraterna för att vara. Men moderaterna är ju ett avdragsparti, som ju är typ samma sak bara det att det gynnar de som har mer pengar lite mer. Men utöver det är det samma äckliga kontrollstyrning av samhället med hjälp av ekonomin, samma vilja att ge pengar till dem som gör det enligt moderaterna ”goda valet”.

Vettig grej att spendera en halv miljard på.

Vad gör egentligen Leif GW Persson mer än att klaga på svenska polisen och berätta om sin gamla vänner? Nu har han gått ut i ”media” och sagt att den Svenska utredningen kring palmemordet är dålig och att mördaren kan leva mitt ibland oss. Läbbigt!

Såhär känner jag angående Palme: vem bryr sig? Nu blir säkert nån släkting till honom jätteledsen men allvarligt talat så finner jag det orimligt att polisutredningen kring mordet på honom har kunnat kosta en halv miljard och mer.

Jaja, klart det alltid prioriteras högre om en politisk kändis blir mördad men nån jävla måtta får det väl vara. Tydligen ska detta vara en av de mest kostsamma polisutredningarna i Europa. Det känns inte rimligt att det är så mycket skillnad på folk och folk, dessutom för vår mest framstående socialdemokratiska politikers skull.

Jag vill ha Leif!

Det finns fan bara ett alternativ till partiledarposten i socialdemokraterna och det är Leif Pagrotsky. Supermysig snubbe ju. Han eller nån av brudarna, för alla gubbar som föreslagits är bara obehagliga och just gubbar. Utom Leif.

Han är verkligen den person som jag skulle ha maxat förtroende för. Bara hans utseende inger ett sådant lugn i kropp och själ. Jag skulle rösta på socialdemokraterna varje dag! Jag skulle skicka beundrarbrev till honom. Jag skulle färga bloggen röd med en liten ros i headern.

Och det var allt jag hade att säga om partiledarvalet.

Hellre gå under med hedern i behåll.

Älskar Viktor Barth-Krons förslag om hur socialdemokraterna ska lägga upp partiledarvalet, apropå Göran Perssons uttalande om att det påminner om Idol. Jag är helt med honom om att det har mer likheter med melodifestivalen.

För övrigt fattar jag inte varför de inte bara kör på Veronica Palm. Hon är ung och alla tjatar om förnyelse. Hon är den som är populärast. Hon är dessutom den enda som sagt att hon vill, men bara det gör väl att man diskvalificeras från tävlingen på förhand.

Jag skulle hemskt gärna se att socialdemokraterna drog sig mer mot vänster och slutade fjanta runt i mitten. Det finns redan en massa partier i mitten. Det funkar inte att anklaga moderaterna för att vara dumma utsugare om man inte är mycket bättre själv. Faktiskt. Sverige (och världen) behöver en riktig vänster och en riktig politisk debatt som inte bara är ett populistparty.

Kanske skulle de förlora väljare (vilket de ändå gör idag) men de skulle göra det med hedern i behåll. Hellre det än att gå under som en dålig kopia av moderaterna, det är ovärdigt. I bästa fall skulle de kanske kunna vända den vidriga ”alla kan bli entreprenörer”-utvecklingen vi drar oss mot nu. Gud vad skönt det vore.

Skyll inte på Mona.

Om jag hade varit sosse nu så hade jag inte fortsatt tjata om hur keff Mona är. Jag hade hyllat henne till skyarna för att hon tycker att det är politiken det är fel på, jag hade talat om förändring och förnyelse. Jag hade erkänt att socialdemokratin är i en kris, att den måste förändras och förnyas.

Det är klart som fan att mittenväljarna väljer bort socialdemokraterna eftersom dem inte ens själva tycker om sin partiledare, eller ger något som helst stabilt eller tillförlitligt intryck. Klart man inte har förtroende för att parti som ska stå upp för dem svaga, och samtidigt dömer ut sin egen partiledare på grund av en massiv hatkampanj. Jag har förtroende för Mona Sahlin, däremot har jag inget förtroende för socialdemokraterna som parti.

Jag tycker Mona Sahlin är bra för hon erkänner att Moderaterna är en värdig motståndare, hon medger att hon underskattat dem och att de har genomfört ett bra förnyelsearbete. Hon är väl medveten om att hon styr socialdemokraterna under en svår period, och påpekar det faktum att socialdemokratin är i kris i hela Europa, att det inte är något unikt svenskt. Det är i det ljuset den här valförlusten måste ses, inte i något jävla tjat om hennes enskilda prestation. Jag tycker att hon känns jävlig hederlig och skulle hellre se henne som statsminister än till exempel Reinfeldt eller Persson.

Det vore trist om även socialdemokraterna omvandlades till ännu ett ytlig livsstilsparti, som Moderaterna har gjort. Jag förstår ju varför man strävar dit, för det är uppenbarligen det som funkar bäst. Men jag är glad att ni inte har nån jävla Anton Abele i riksdagen, att ni (än så länge) inte bytt ut alla mot ”unga fräscha” ansikten. Och jag tycker det är trist att ni skyller så mycket på Mona, när det är så himla uppenbart att detta egentligen handlar om något helt annat, nämligen att socialdemokratin är i en djup kris. Frågan är om sättet att ta sig ur den krisen är att ägna er åt samma småborgerliga imagepopulism som Moderaterna gör.

Bort med blockpolitiken!

Vad skönt att det rödgröna samarbetet är över (för det är väl ingen som tror att det kommer återtas senare?). Inte för att jag tycker det är kul att se dem ge upp, utan för att jag hatar det tvåpartisystem vi börjar röra oss mot. Innan så hade vi i alla fall olika partier, även om blocktillhörigheten var ganska satt, men nu har (eller hade) vi verkligen två block som agerar som partier, det vill säga har ett gemensamt manifest och så vidare.

Jag hoppas att alliansen också splittras. Det troligaste scenariot är väl att Moderaterna börjar ta för mycket plats och att Fp börjar flirta för mycket med främlingsfientliga. Det skulle vara otroligt skönt om politiken kunde gå tillbaks till att handla om ideologi där varje parti får utforma sitt eget, istället för att som nu bara handla om saker som är så generella för högern eller vänstern att alla partier i de respektive blocken kan enas om det.

Dessutom så är det helt absurt att tycka att det är rimligt att miljöpartiet och vänstern ska samarbeta. De ligger fan väldigt långt ifrån varandra, då Vänsterpartiet är typ kommunister och miljöpartiet är någon slags surdegs-/hornstullsliberaler. Partierna i det blå blocket ligger varandra betydligt mycket närmre ideologiskt, eller i alla fall i den politik de säger sig vilja utföra.

Det rödgröna samarbetet kan nog ha en framtid om vänstern försvinner. Jag förstår inte vad de har att göra där, speciellt då många har uttalat att de struntade i att rösta rödgrönt eftersom de inte vill se vänstern i regeringen. Vänsterpartiet känns för tillfället mest bara oseriöst och opragmatiskt och stoppar nog dessutom upp den förnyelse Socialdemokraterna säger sig vilja genomföra. Det kommer liksom inte gå att modernisera socialdemokratin om man envisas med att samarbeta med kommunister.

Sd kommer att kunna påverka om ni inte finner en majoritetslösning.

Nu har regeringsfrågan tydligen diskuterats Mp och alliansen emellan. Mp har tydligen inte erbjudits några ministerposter då många i alliansen är emot ett sådant samarbete (jag kan verkligen tänka mig att Maud Olofsson inte vill ha Mp i riksdagen) och Mp vill inte vara ett stödparti och det kan man ju verkligen förstå, jag skulle inte heller vilja svika min ofta röda väljare och bara sitta och hålla med alliansen.

Man säger att man har en överenskommelse om asyl- och integrationspolitik där man som jag förstått det hade tänkt fortsätta och utöka något slags redan befintligt samarbete, då kommer inte Sd kunna ställa krav på alliansen där, menar man. För det första är ju det inte ens sant att det kommer minska Sd:s inflytande, för det kan fortfarande vara så att det finns andra frågor där alliansen behöver Sd:s röst, och alliansen kan fortfarande välja vems linje de ska gå på, inte sant? De har världens lägga att spela ut Mp och Sd mot varandra i till synes oviktiga frågor, såsom burkaförbud och språktest, ja allt som inte rör handikappade barn eller koncentrationsläger. För det är ju så att gränsen för vad som kan kallas rasistiskt flyttas fram hela tiden och att det blåser tydliga främlingsfientliga vindar i hela regeringen.

Den stora risken ligger enligt mig inte i att Sd direkt får gå in och styra av invandringen, jag tror inte att något riksdagsparti skulle våga låta Sd ha det inflytandet, inte direkt i alla fall. Risken ligger däremot i att Sd:s politik långsamt accepteras som ett seriöst alternativ, något inte bara för misslyckade killar utan som finns där som ett alternativ för alla som tycker att midsommarstångar är fina och kor ska bevaras. Detta har skett på många ställen i resten av Europa, i Danmark till exempel, så varför skulle Sverige vara skonat.

Om målet nu är att hålla Sd utanför så måste man komma fram till en blocköverskridande regeringslösning, det måste finnas en majoritetsregering, annars kommer detta förr eller senare att hända. Man kommer glatt börja med att införa burkaförbud och språktest och sedan ta sig ut i alltmer grumliga vatten. Och det vet vi ju alla att när förslagen inte längre kommer från entydigt främlingsfientligt håll, när det motiveras med att det är att bry sig att ställa krav och inte med att Islam är den nya nazismen, då är det plötsligt okej. Man ser inte skogen för alla träd, man ser inte de faktiska förslagen för den snåriga retorik som ligger som ett filter över allt. Men vem bryr sig om varför den genomfördes när politiken väl är genomförd, vad spelar det för roll för Fatima som måste flytta hem till kvinnoförtryck och andra hemskheter för att hon inte fixade språktestet, om det infördes för att värna om hennes möjligheter till integration eller för att bevarar ”det svenska”. Ingen.

Mp måste belysa det faktum att det rör sig om dem eller Sd och att de kräver platser i riksdagen för att vilja samarbeta med alliansen, då tror jag fortfarande att de kan få igenom ett mycket bättre förslag till samarbete. Om regeringen står fast vid sin sak så är det klart: de ger hellre Sd inflytande än att ha en majoritetsregering tillsammans med Mp. För Sd kommer att få inflytande, vad ni än försöker påstå. Men det kanske inte ni i alliansen har något emot, ni är ju trots allt redan för hårdare tag mot invandrare.

Folk har inte bara inte röstat på Sd, de har röstat på partier som gått till val på att till varje pris undvika samarbete med sd.

ja men kan ju oxå säga att 95% röstade inte vp(k)

Fick en ganska väntad kommentar rörande det här inlägget. Men nej, det är verkligen inte samma sak.

Skillnaden här är följande: de som inte röstat på Vp har bara röstat för något annat, men de som röstat för cp, socialdemokraterna, moderaterna och miljöpartiet (hur kd, fp och c står vet jag inte, men jag misstänker att deras linje påminner om moderaternas) har röstat för partier som gått till val delvis på att inte samarbeta med Sd. All dessa partier, som ändå knipit i alla fall 70% av svenska folkets röster, har under hela valkampanjen fört en Sd-negativ retorik och lovat att de ska kämpa för att ge Sd så litet inflytande som möjligt. De har gått till val på att hata Sd, vilket jag inte tror att nån har missat.

Därför så är det inte samma sak. Om de andra partierna hade snackat på samma sätt om Vp så hade det givetvis varit fallet, men nu har dem inte det. Dessutom så får man ju se till de massiva motstånd Sd har mött även bland ”vanligt folk”, det vill säga barnfamiljer, folk inom vården, dagispersonal, restaurangpersonal, ni vet: vanliga jävla knegare, ingen ”pk-elit” här inte. Vi snackar vanliga människor, men kanske inte fullt så vanliga som de där smårasistiska skånska nysparkade fabriksarbetarna som ni så gärna lyfter upp som vanliga människor som ni vill skydda. Vi som är emot Sd:s politik är väl också vanliga människor?

I en demokrati kan man fan inte bara se till valresultat, det finns annat också. Om ett parti mäter massivt motstånd hos en majoritet av befolkningen så borde väl partierna ta hänsyn till det? Inte genom att sparka ut Sd eller så, men genom att föra en politik som stämmer väl överens med de väljare partiet man representeras åsikter. Det som spelar roll i slutänden är ju trots allt att makten ligger hos folket, för det är väl det demokrati betyder? Att se demokrati som något som endast existerar var fjärde år, när valet sker, är efterblivet och trångsynt. Debatten måste fortsätta hela tiden och folk måste alltid kunna uttrycka sina åsikter och bli hörda av de som sitter vid makten.

Är det bara jag som ser att Fredrik är en ulv i fårakläder?

Varför detta hat mot Mona Sahlin, hela tiden. Jag fattar verkligen inte varför folk ogillar henne så jävla mycket. Alltid när jag snackar med någon som tycker att hon är keff så finns det liksom inget jäva anledning till det, det handlar bara om deras ”intryck”. Det är så himla lustigt att folk kan ha en så skarp åsikt utan att ens ha sett henne i debatt.

I mina ögon är hon otroligt mycket mer sympatisk än Göran Persson. Det känns som om hon tar saker på allvar, som om hon lyssnar. Och nej, hon är inte så jävla auktoritär, men det är väl bra? Det är väl bra med en ledare som inte bara kör sitt eget race och tvingar ministrar att göra pudlar stup i kvarten, utan som lyssnar, skiter i att hänga ut folk och tar smällar själv också. Mona Sahlin har fått ta extremt många smällar under sin tid som politiker, vilket visserligen beror på att hon agerat fel, men att hon fortfarande står där och vill vara med, vill leda sitt parti, det tyder fan på ett helhjärtat engagemang. Vilken människa med självbevarelsedrift skulle annars står där, om inte för att hon verkligen brann för det hon gör?

När jag kollade valvakan i förrgår så såg jag hennes tal efter valet och jag tyckte fan det var bra. Hon var så jävla ärlig med att socialdemokraterna hade gjort ett katastrofval, att de måste bättra sig. Jag gillar att hon inte vill ge upp nu trots alla massiva protester mot henne, utan att hon vill fortsätta som ledare och försöka ta S ur detta. Jag fattar inte att hon fortfarande står upp efter den massiv mobbing hon blivit utsatt för men jag beundrar henne verkligen för det. Hon verkar verkligen tro på socialdemokraterna som parti, hon verkar brinna för politiken.

Men framförallt verkar hon vara ärlig. Hon är en vanlig människa med brister som andra, men hon verkar säga vad hon tycker. Detta till skillnad från Fredrik Reinfeldt som alla älskar men som bara ger intrycket av att vara en väldigt skicklig men falsk retoriker. Och jag undrar: är det bara jag som ser det? Är det bara jag som ser att Fredrik Reinfeldt är en ulv i fårakläder, en läskig gubbe som bara väntar på att få äta upp dina barn.

Skulle du låta den här mannen ta hand om din sjuka mormor?