Och kvinnor är fortfarande mer våldsutsatta än män.

Precis som jag skrev så var ”nyheten” om att män också blir slagna i relationer en förvrängning av de forskningsresultat som fanns. Kvinnor är generellt betydligt mer våldsutsatta i nära relationer och det är såklart ingenting som förvånar någon som har minsta lilla insikt i hur patriarkatet fungerar.

Gudmundson skriver på SvD:s ledarsida att detta handlar om att genusforskare tystar ”debatten” när de blir sura och bekymrade över att deras resultat snedvrids. Det är såklart inte fråga om att något ovälkommet resultat har tystats ner utan om att det har hävdats att det finns ett resultatet som helt enkelt aldrig har funnits.

Det är ingen fråga om ”åsikter” eller ”debatt” utan en fråga om fakta, om hur det är. Det är helt enkelt som så att det aldrig har funnits någon rapport som har visat på att män är mer utsatt för våld än vad kvinnor är.

Gudmundson verkar dessutom ha ett mycket avslappnat förhållande till verkligheten då hen far med direkt osanning i sin ledartext. Till exempel påstår hen att NSG har skrivit ett pressmeddelande som de inte har skrivit.

Gudmundson tycker alltså det är att tysta debatten att påtala att det vore en schysst grej om media sket i att totalt snedvrida forskningsresultat. Jag tycker att Gudmundson är en starkt bidragande faktor till att problemet med mäns våld mot kvinnor inte tas på allvar och även i förlängningen till att det samhällssystem som gör att kvinnor dagligen utsätts för våld av män i deras närhet kvarstår. Gudmundson och SvD bidrar även på ett markant sätt till fördummandet av samhällsdebatten genom att ha ett så fruktansvärt avslappnat förhållande till sanningen och dessutom anklaga de som inte har det för att vilja ”tysta debatten”.

Nu är det oss det handlar om.

Läser en ledare på det fina gamla ämnet ”det är så synd om oss vita som får skulden för allt” i Dn. Den handlar om att det är dåligt att vi fokuserar för mycket på den västerländska kolonialismen när andra länder varit dumma också, faktiskt!

Kanske finns det framstående postkolonialistisk forskning som riktar in sig på arabisk, japansk eller sovjetrysk kolonialism. Men den ser jag aldrig i debatten, och jag har ändå tittat ganska noga. Där är kolonialherren alltid vit och försedd med tropikhjälm och ridspö. Han är en engelsman, inte till exempel en turk, trots att det ottomans­ka imperiet under hundratals år var ett av världens mest expansiva.

Detta är ett otroligt vanligt argument i debatten kring såväl rasism, imperialism som kvinnoförtryck. Det ska liksom alltid påpekas att det även i andra kulturer har funnits och finns förtryck och ondska och att vi västerlänningar minsann inte är ensamma om det.

Men det är klart att det i Sverige är mer intressant att se på den västerländska historien av förtryck istället för på någon annan världsdels historia. Det är ju det förtrycket som lever här och som vi måste ta itu med, det är ju det som utgör vår skuld. För att vi ska kunna förstå det förtryck som finns i vårt samhälle idag så är det relevant att förstå dess historia.

För den som har synen på vetenskapen som något som inte bara ska kartlägga det som varit, utan även kunna hjälpa oss idag, så är det ganska givet varför fokuset ligger på västerländskt förtryck. Om en dessutom inte diskuterar forskningen som sådan utan vilket forskning som syns i debatten, vilket Helmerson gör, så blir det än mer uppenbart. Varför ska vi i Sverige diskutera efterföljderna av det Ottomanska rikets utbredning i den inhemska debatten?

Skribenten oroar sig för att vi ska få en snedvriden sy på historien:

Men varför är det mindre viktigt att diskutera andra typer av kolonialism och imperialism? Resultatet av det blir en snedvriden historiebild där skulden bärs av ett enda par, vita, skuldror.

Faktum är att det i den mesta historieskrivning som vi tar del av i västerlandet finns ett ganska markant fokus på just västerlandet, speciellt om en ser till den historieskrivning som syns i samhällsdebatten. Konstigt att Dn:s ledarskribenter reagerar på detta först när de far illa av det.

Ibland är borgerliga verkligen barnsliga. De vill liksom att allt ska vara rättvist. Om vi talar om västerländsk kolonialism måste vi tala lika mycket om alla andra länder som ägnat sig åt kolonialism för annars är det orättvist och då blir de vita männen kränkta. Istället för att hantera vårt historiska arv av förtryck så måste de hålla på och tjata om att vi inte är de enda som varit taskiga faktiskt. Jaja, men nu är det oss det handlar om.

Att gå omkring och misstänka alla i samhället för att med vilje göra sig sjuka för att kunna dränera samhället på resurser

Denna ledare av Hanne Kjöller om överviktsoperationer var bra. Hon inleder med att ta upp detta med folks syn på fetma som ett individuellt problem som man måste lösa själv, inget man ska få statens hjälp med.

Inte heller ämnet anorexi brukar föranleda några arga brev med budskapet att det är väl bara att äta lite mer och röra sig lite mindre. Men när det kommer till sjuklig övervikt och fetma känner uppenbart åtskilliga sig manade att förklara att feta minsann ätit sig till alla kilon alldeles själva.

Ibland när överviktsoperationer så verkar folk tycka att det är fel för att om man ”bara” kan gå och få en operation betald, vad ska då incitamentet för att inte bi fet vara. Jag tror inte att det är roligt att å igenom en sådan operation, det handlar ju om att man förminskar magsäcken vilket såklart både är smärtsamt och otroligt trist. Jag tror inte att någon blir överviktig med detta att det ”ändå går att lösa” i åtanke, speciellt inte så fetma är så stigmatiserat.

Den här iden om att människor har uttänkta planer för sitt skadliga beteende är så konstig. Man blir ju inte drogmissbrukare för att det finns hjälp att tillgå sedan, ty även om man får vägledning och behandling så är det en jobbig process att genomgå och man förlorar mycket av sitt liv på vägen. På samma sätt blir man inte fet för att man kan bli behandlad för det.

Vilken tråkig människosyn, tänker jag, att gå omkring och misstänka alla i samhället för att med vilje göra sig sjuka för att kunna dränera samhället på resurser. Märkligt.

Är det bara jag som ser att Fredrik är en ulv i fårakläder?

Varför detta hat mot Mona Sahlin, hela tiden. Jag fattar verkligen inte varför folk ogillar henne så jävla mycket. Alltid när jag snackar med någon som tycker att hon är keff så finns det liksom inget jäva anledning till det, det handlar bara om deras ”intryck”. Det är så himla lustigt att folk kan ha en så skarp åsikt utan att ens ha sett henne i debatt.

I mina ögon är hon otroligt mycket mer sympatisk än Göran Persson. Det känns som om hon tar saker på allvar, som om hon lyssnar. Och nej, hon är inte så jävla auktoritär, men det är väl bra? Det är väl bra med en ledare som inte bara kör sitt eget race och tvingar ministrar att göra pudlar stup i kvarten, utan som lyssnar, skiter i att hänga ut folk och tar smällar själv också. Mona Sahlin har fått ta extremt många smällar under sin tid som politiker, vilket visserligen beror på att hon agerat fel, men att hon fortfarande står där och vill vara med, vill leda sitt parti, det tyder fan på ett helhjärtat engagemang. Vilken människa med självbevarelsedrift skulle annars står där, om inte för att hon verkligen brann för det hon gör?

När jag kollade valvakan i förrgår så såg jag hennes tal efter valet och jag tyckte fan det var bra. Hon var så jävla ärlig med att socialdemokraterna hade gjort ett katastrofval, att de måste bättra sig. Jag gillar att hon inte vill ge upp nu trots alla massiva protester mot henne, utan att hon vill fortsätta som ledare och försöka ta S ur detta. Jag fattar inte att hon fortfarande står upp efter den massiv mobbing hon blivit utsatt för men jag beundrar henne verkligen för det. Hon verkar verkligen tro på socialdemokraterna som parti, hon verkar brinna för politiken.

Men framförallt verkar hon vara ärlig. Hon är en vanlig människa med brister som andra, men hon verkar säga vad hon tycker. Detta till skillnad från Fredrik Reinfeldt som alla älskar men som bara ger intrycket av att vara en väldigt skicklig men falsk retoriker. Och jag undrar: är det bara jag som ser det? Är det bara jag som ser att Fredrik Reinfeldt är en ulv i fårakläder, en läskig gubbe som bara väntar på att få äta upp dina barn.

Skulle du låta den här mannen ta hand om din sjuka mormor?

Snälla sluta med ert jävla Sahlinhat.

Vinklingar som denna kan verkligen få mig att förstå varför så många säger att de borgerliga styr valdebatten. Fan vad Mona Sahlin har blivit smutskastad på sista tiden. Jag förstår varför: hon är hopplöst ohipp (om man jämför med allas gullis Maria Wetterstrand), saknar auktoritet och ger ett ganska pantat och liksom gnälligt intryck. Hon har inte ens uppbackning av sitt eget parti, vilket ju leder till att hon inte kommer kunna vara en bra ledare. Jag tror att många känner att det är bortkastat att rösta på socialdemokraterna.

Men allvarligt talat: att Mona tar hjälp av SD är ju verkligen en omskrivning av det hela som verkligen missgynnar socialdemokraterna. Jag tycker det är ett jävligt fult sätt att bedriva journalistik på, det är så jävla uppenbart att man vill ha en viss typ av association mellan socialdemokraterna och SD.

Sen frågar de om det inte är skrämselpropaganda av Sahlin att säga att SD får mer mandat om man ligger på sofflocket. Det är ju fan inte skrämselpropaganda, det är ju sant. Det är klart som fan att extrema grupper får mer makt om många väljer sofflocket, för de extrema grupperna kämpar alltid, går alltid och röstar och så vidare. På vilket sätt är detta skrämselpropaganda? Hon säger ju inte ens att man måste rösta på S, hon säger ju bara att man måste rösta över huvud taget.

Sluta pumpa tidningarna full med smutskastning av Mona Sahlin, det är ointressant och ohederligt. Dessutom tycker jag att man ska se fördelarna med en auktoritärt svag ledare, eftersom det gör fenomenet partipiska mindre. Nu tycker väl många att man ska röst på ”partier” eller ”åsikter” och inte personer, och det är väl en annan diskussion. Men många tycker också att de som sitter i riksdagen ska ha större möjlighet att rösta efter eget huvud, och för att uppnå detta är en svag ledare en utmärkt grej.

Men åh så synd det är om Israel som kommer bli så himla missförstådda nu.

Fan vad jag lackade när jag läste DN:s ledare idag. Självklart handlade den om attacken mot ”ship to gaza”-konvojen.

Israels agerande kritiseras visserligen, men egentligen bara för att det är ”onödigt” att göra så eftersom det gör folk över världen mer positivt inställda till Palestina.

Den israeliska armén har mycket att förklara. Vilka instruktioner hade soldaterna fått? Vem gav order om eldgivning? Och varför såg man det som nödvändigt att storma fartygen?

Ja, varför sänkte Israel fartygen? Kan det kanske ha varit för att Israel är en krigsgalen religiös diktatur som tycker om att statuera exempel mot allt och alla som inte håller med dem om vilket folk som har mest rätt till deras land? Det är knappast så att Israel överlag agerar snällt och bra och bara just nu råkade agera väldigt orimligt, det är så att Israel rakt igenom är ett jävla skitland som inta drar sig för att bomba alla som inte håller med dem sönder och samman.

Jag tycker det är förbannat respektlöst mot Palestinierna och hela konflikten som sådan att framhålla att det största problemet i alla det här är att den annars mycket snälla staten Israel kommer att betraktas som mycket dummare än de egentligen förtjänar. Stackars Israel, så missförstådda, så fruktansvärt illa behandlade, så fördomsfullt bemötta, så synd om det land som bara försöker göra gott, men alltid råkar peta någon i ögat. Herregud.