Etikett: politik

Vad jag tror om Juholt.

Man kan ju inte ha en kategori som heter ”politik” utan att skriva om Håkan Juholt.

Jag måste säga att jag är besviken över att det inte blev Leif Pagrotsky eller Lena Sommerstad. Båda är inom vänsterfalangen och kompetenta inom ekonomi vilket känns relevant i nuläget, eftersom så mycket av det politiska samtalet rör sig kring ekonomi. Högern har ju dessutom tillskrivit dig tolkningsföreträde i ekonomiska frågor. Då behövs det vänsterröster som vet vad de talar om.

Men jag är ändå glad att det blev Juholt och inte nån an de tråkiga gråa högersossar som varit uppe på listan. Juholt är en riktigt arbetarsosse som kommer dra partiet åt vänster. Och det är vad som behövs i dagens läge. Inte för att jag är vänster utan för att det finns få saker som är så destruktiva för politiken som att de två största partierna i princip för samma politik och retorik. Det går inte.

Dessutom tycker jag om Juholts aggressiva uttalanden mot förnyelse. Fan vad jag lackar på alla som ska förnyyyya bara sådär utan tanke bakom. Jättetråkigt tycker jag.

Jag hade helst velat se någon som kan förnya vänstern på riktigt. Som kan ta fram analyser som inte bara handlar om staten och kapitalet utan som är mer tidsenlig och global. Det tror jag inte Juholt kan. Men han kan nog tvätta bort en del av den äckliga moderatretorik som har präglat det politiska samtalet de senaste åren.

Illa dolt klassförakt på uppgång.

Från Zettermarks kommentarsfält kom jag in på den här bloggen. Jag kollar runt lite. Hittar denna lista som ska avgöra hur White trash man är.

Satan vad hemskt och efterblivet jag tycker att allt tjat och förakt mot detta White trash är. WT-föraktet är bara hederligt klassförakt fast omstöpt i en form där man fokuserar mer på estetik och livsstil än faktisk inkomst. Men det handlar fortfarande om att ta typiska underklassattribut och bespotta dem.

Då ska vi ta oss en titt på vad som är WT. Bland annat är det WT att tro på klimatkrisen. Detta är lustigt, för jag har inte träffat en enda välutbildad person som inte tror på klimatkrisen, däremot en del gymnasiedropouts som gör det. Den här bruden säger att hennes tjej har läst matematik och ”naturvetenskapliga ämnen” och att hon då borde veta mer än mig. Jag skulle gärna vilja veta vilka naturvetenskapliga ämnen detta rör sig om. Och hur matematiken ska hjälpa henne att ta ställning i klimatfrågan. Det känns ungefär lika relaterat som konstvetenskap till ekonomi. En annan är att man aldrig sett en hel nyhetssändning. Jag tror inte jag har gjort det, för jag föredrar att läsa i tidningen framför att hänga framför tv:n.

Samma person har också skrivit ett begåvat inlägg om de olika partierna på vänsterkanten. Med rubriken ”avsky”. Där skriver hon att socialdemokraterna inte tycker att man ska tjäna pengar, att de vill tillbaks till 40-talet. Lustigt, för vad jag vet så ses snarare perioden ”rekordåren”, alltså efterkrigstiden fram till 70-talet, som socialdemokratins finaste era. Under 40-talet hade vi ju andra världkriget och det tror jag inte att någon inom socialdemokraterna vill tillbaks till. Hon skriver också att det är WT att inte rösta.

En sak jag tycker är sjukt WT, om man nu ska vara sådan, är att inte sätta sig in i det man gör anspråk på att veta någon slags sanning om. Att rösta och ha en åsikt utan att ens läsa de olika partiernas partiprogram, för det har den här bruden uppenbarligen inte gjort.

Detta var kanske ett omoget inlägg men jag blev verkligen så jävla provocerad av dessa saker i kombination. Den här tjejen är säkert jättesnäll och fin, men jag orkar inte med mer av den där översittiga attityden som jag tycker mig se mer och mer. Framförallt tar den sig uttryck i klassförakt som manifesterar sig i inlägg om vem som är för evigt dömd till att vara underklass och fan hela jävla bloggar som bara handlar om att dissa underklassen*. Jättetråkigt, jättelättfånget och helt jävla bedrövligt.

*Nu kanske någon invänder att underklass och WT inte är samma sak. Jag måste medge att jag inte har sett statistik på det men min uppfattning är att allt det man kallar WT är grovt överrepresenterat bland folk med lägre inkomst.

Socialdemokraterna önskar: moraliskt korrekta medborgare även utomlands.

Socialdemokraterna tycker att man ska ta bort kravet på dubbel straffbarhet gällande sexköp, vilket alltså innebär att en svensk ska kunna dömmas efter svensk lag om hen har köpt sex i utlandet.

Detta är såklart fruktansvärt. Visst hade det varit trevligt om man kunde stoppa exploateringen och missförhållandena för prostituerade i andra länder men då kan man väl för helvete upprätta kvinnojourer i Thailand eller så istället för att införa denna mycket obehagliga lag.

För det första faller det på sin egen orimlighet. Om länder i allmänhet ägnade sig åt den här typen av lagstiftning så skulle det innebära att många som bor i Sverige skulle gå under till exempel sharialagar, vilket inte är särskilt fräscht. Om ett brott är ett brott måste väl för helvete avgöras av landet det begås i. Dessutom är det inget annat än en symbollag som inte kommer kunna tilläpmas, helt enkelt för att bevissituationen i majoriteten av alla fall kommer att vara omöjlig. Det skulle förvåna mig om en enda person blir dömd i en rättssäker process inom en överskådlig framtid.

Men vad jag också tycker är en relevant poäng är att Anna Wallén har helt uppåt väggarna fel i sin problemanalys.

När man höjer minimistraffet på sexköp i Sverige för att det är ett väldigt allvarligt brott tycker vi socialdemokrater att vi inte kan exportera problemet utomlands, vilket vi gör, säger Anna Wallén.

Det är en populär uppfattning att man exporterar problemet utomlands om man förbjuder en företeelse i Sverige som är tillåten någon annanstans. I grund och botten utgår denna slutsats utifrån uppfattningen att det finns ett ständigt behov av en viss grej, typ att knulla mot betalning och att om vi förbjuder sexköp här så kommer samma mängd sexköp ske fast på andra platser.

Att resonera såhär är för det första helt fel. Det är helt enkelt inte så det fungerar eftersom lagen mot sexköp odlar en kultur som är mer negativ till sexhandel, och somman tar med sig även utomlands. Visserligen köper många Svenskar sex men antalet har minskat markant sedan kriminaliseringen och det är framförallt färre i förhållande till exempel Tyskland, sexhandelns mecka. Och inte köper Tyska män mindre sex utomlands bara för att de får göra det i sitt hemland.

Det är också ett legitimerande av sexköp. Genom att uttycka sig på det sättet så ger Anna faktiskt ett erkännande på att sexhandel är något som uppstår naturligt om möjligheten finns. Jag tycker inte att man ska se det så om man nu tycker att det är ett samhällsproblem, det känns jävligt konstigt att hon i princip erkänner att ”ja, män kommer alltid att köpa sex om de kan så vi måste helt enkelt ta bort varje liten möjlighet”.

Ett rimligt synsätt är att sexhandel är ett struktuellt problem som bäst löses genom att förändra presumtiva sexköpares inställning, bland annat genom inhemskt gällande lagstiftning. Men att ta det så långt att ålägga varje medborgare att ständigt underkasta sig en svensk lag som i grund och botten har som syfte att skapa ett jämställt samhälle och alltså är en lag med tydliga moraliska och ideologiska undertoner känns inte fräscht.

Politisk ångest.

Igår så låg jag och tänkte på livet. På sista tiden har jag haft sjukt mycket ångest över min framtid. Jag har alltid innan kännt att jag skulle kunna plugga lite vad jag vill, kanske inte söka en linje med bara dess framtida lönsamhet i åtanke. Men jag känner mig så otrygg nu, jag känner mig inte säker på att systemet kan ta hand om mig om jag saknar eget kapital. Jag låg fan i mig och tänkte att om allt går åt helvete som är döden alltid en utväg. Nog kan det vara min ovanligt oroliga läggning som gjorde det, men alla obehagliga nyheter om människor som blivit missgynnade i systemet bidrog helt klart.

Jag kan inte tycka annat än att det är fantastiskt att Moderaterna vann valet trots de som gick ut precis innan och vittnade om hur dåligt behandlade de blivit av försäkringskassan. Fantastiskt hur människor kan sakna medkänsla och insikt till den grad att de aktivt understödjer reformerna i försäkringskassan. För nedskärningarna i försäkringskassan är fan inget annat än grymhet.

Att det tar så lång tid att överklaga försäkringskassans beslut är egentligen det sjukaste. Jag förstår inte hur man kan bygga ett system som tvingar sjuka människor att vänta i ovisshet ett år. Och vilken samhällskostnad sen! Överklagandena måste ju ha ökat något enormt sedan moderaternas reformer. Socialförsäkringsministerns lösning på detta är att man ska ge första instans mer auktoritet, vilket jag inte kan tolka som något annat än att det ska bli svårare att överklaga. Jag har ett annat förslag: ge försäkringskassan pengar så att de slipper förvägra svårt sjuka individer pengar.

Jag vill inte leva i ett land där sjuka människor inte får ersättning trots att de jobbat hela sitt liv (man ska såklart får erättning även om man inte gjort det också). Jag vill inte leva i ett land där det tar ett jävla år att överklaga ett beslut, om man ens får rättshjälp. Jag vill inte leva i ett land där människor tvingas jobba gratis för att få helt oanvändbar arbetslivserfarenhet. Jag tycker att det är äckligt och omänskligt.

Jobbskatteavdraget.

För att få jobbskatteavdrag måste man tjäna över 9000 kronor i månaden. Då skattar man bara 15% till skillnad från den som tjänar 6000, som skattar 20%.

Det lustiga med detta är att det som spelar roll inte är om man jobbar eller ej, utan hur mycket man tjänar. Nu skulle jag väl inte kalla den som tjänar 9000 i månaden för någon slags överklass men är det inte lustigt att den som tjänar mer på samma sak måste skatta mindre?

Moderaterna snackar alltid om att man inte vill vara ett bidragsparti, som man anklagar socialdemokraterna för att vara. Men moderaterna är ju ett avdragsparti, som ju är typ samma sak bara det att det gynnar de som har mer pengar lite mer. Men utöver det är det samma äckliga kontrollstyrning av samhället med hjälp av ekonomin, samma vilja att ge pengar till dem som gör det enligt moderaterna ”goda valet”.

Jag skulle vilja ha lite fler förebilder som vågar ta en cigg och njuta av det.

Först när jag såg Justin Biebers uttalande om abort så skrattade jag. Sen tänkte jag efter.

Nymoralism är fan ett ständigt växande och mycket obehagligt fenomen som borde ryckas upp vid rötterna. Jag mår dåligt av tanken på alla hans tolvåriga fans som inspireras av honom i sina åsikter.

Det här med dåliga förebilder är en sak. Att Kenza röker påverkar nog andra marginellt i den riktningen, ingen tycker att hon är cool för att hon gör det, man tycker att hon är cool av andra anledningar. Men förädiskt ”goda” förebilder är däremot mycket, mycket obehagligt.

Typ som Blondinbella. Blondinbella är en ”bra förebild” men om man skrapar lite på ytan så skådar man inte alltför sällan ett illa dolt människoförakt och en otroligt banal verklighetsbeskrivning. Politiska åsikter som bygger på att hon borde slippa betala skatt så att hon kan skänka mer pengar till tiggare och att alla ”kan om de vill”. Jag ryser av tanken på en hel generation som alla är uppvuxna i självhjälpsböckernas och entreprenörernas tid som kommer ut i arbetslivet och i politiken.

Jag tänker på alla stackar 14-åringar som blir hjärntvättade till att tro att det bara är de som avgör sin framtid, att alla kan bli entreprenörer och att den enda anlendingen till att man misslyckas med något är att man helt enkelt inte tror tillräckligt mycket på sig själv.

Dessutom blir de matade med detta ständiga förakt mot svaghet. Människor som inte är tillräckligt konkurrenskraftiga förtjänar ingen respekt, människor som röker är äckliga och rent av onda och människor som gör abort är slampiga barnamördare.

Jag skulle vilja ha lite fler förebilder som vågar ta en cigg och njuta av det, utan denna ständiga ängslan inför om folk ska tycka att man gör ett dumt livsval och där med bli mindre ”attraktiv på arbetsmarknaden” eller liknande. Att folk ska bli arg på en för att man ”slösar med statens pengar” eller något liknande dravel.

SD skulle säkert må bra av lite rasblandning.

Jag kan inte låta bli att  tycka att folk som är emot ”rasblandning” är fruktansvärt roliga. Det går liksom inte riktigt att ta på allvar. Det blir ännu roligare i och med att nästan alla som är emot det är från småbyar där inavel är standard. De skulle säkert tjäna på lite skön rasblandning. Är det inte ironiskt att dem som behöver invandrarna mest är dem som hatar?

En annan sak jag tycker är sjukt festlig är att den här sd-killen kallat Islam en ”pedofilsekt”. Allvarligt talat har jag aldrig någonsin hört talas om någon koppling mellan pedofili och Islam, däremot kryllar katolska kyrkan av pedofiler. Inte för att dissa kristna här alltså, ville mest påpeka att det knappast är en företeelse kopplad till Islam. Hoho.

Hellre gå under med hedern i behåll.

Älskar Viktor Barth-Krons förslag om hur socialdemokraterna ska lägga upp partiledarvalet, apropå Göran Perssons uttalande om att det påminner om Idol. Jag är helt med honom om att det har mer likheter med melodifestivalen.

För övrigt fattar jag inte varför de inte bara kör på Veronica Palm. Hon är ung och alla tjatar om förnyelse. Hon är den som är populärast. Hon är dessutom den enda som sagt att hon vill, men bara det gör väl att man diskvalificeras från tävlingen på förhand.

Jag skulle hemskt gärna se att socialdemokraterna drog sig mer mot vänster och slutade fjanta runt i mitten. Det finns redan en massa partier i mitten. Det funkar inte att anklaga moderaterna för att vara dumma utsugare om man inte är mycket bättre själv. Faktiskt. Sverige (och världen) behöver en riktig vänster och en riktig politisk debatt som inte bara är ett populistparty.

Kanske skulle de förlora väljare (vilket de ändå gör idag) men de skulle göra det med hedern i behåll. Hellre det än att gå under som en dålig kopia av moderaterna, det är ovärdigt. I bästa fall skulle de kanske kunna vända den vidriga ”alla kan bli entreprenörer”-utvecklingen vi drar oss mot nu. Gud vad skönt det vore.

Sofi Fahrman är en inspiratör, inte en konsumentrådgivare.

UnderbaraClara och Bloggkommentatorerna skriver om bristen på kritik bland modebloggare. Nöjesguiden skrev ett reportage om det för ett tag sedan, som dissades gruvligt att Martin Schori (hör inte till saken, men Viktor har skrivit roligt om det).

Det stämmer att få modebloggerskor ägnar sig åt kritik. Men frågan är: vem gör det? Folk som skriver om konsumtion brukar väl i regel vara fruktansvärt okritiska vad jag vet. Jämför med den genomsnittliga prylbloggaren eller maclifestylesnubben. Ändå är det nästan bara mot modebloggare denna kritik riktas. Varför?

Tyvärr så är det ju lite detta som konsumtionssamhället bygger på: det okritiska uppslukandet av produkter. Produkterna man äger är ens jag och man ska aldrig aldrig erkänna att något i ens liv är fel, skevt och fult. Vem vill erkänna att man gjorde ett dåligt köp, att man ägnade en timme av sitt liv åt att se en dålig visning eller att man peppade inför en utekväll på en tråkig klubb med tråkig musik?

Men framförallt så är det liksom inte underhållande med den typen av ärlighet för vem är intresserad av att läsa om det halvdana. På samma sätt som jag inte skriver om halvlama sömniga fikor med mina vänner eller om tråkiga fyllor så skriver inte Sofi Farhman om halvtråkiga visningar. Det är egentligen inget konstigt med det för man skriver ju bara om extremerna. Jag tror att de flesta modebloggeskor hade skrivit om de varit på en helt fruktansvärd visning också, men man brukar ju försöka undvika att ägna sig åt fruktansvärda saker.

Jag ser inte Sofi Fahrman eller Elin Kling som någon slags konsumtionsrådgivare, jag ser dem som inspiratörer. Det dem gör är att visa upp den där perfekta ytan och låta den som vill inspireras av den. Det är inget konstigt med det egentligen.

Det hade varit en annan sak om de utgav sig för att ägna sig åt moderecensioner och skrev om varenda visning de varit på och dessutom försökte gå på alla, men så är det inte. De går av naturliga skäl på visningar med märken de gillar och skriver om saker de finner ett värde i att skriva om. De gör inte anspråk på att vara konsumentrådgivare eller leverera någon slags objektivitet.

Visst hade det varit kul med lite mer miljötänk, idealdebatt (som i och för sig inte är helt ovanlig) och politik bland modebloggarna men det finns faktiskt ingen anledning för dem att skriva om fula kläder. Allvarlig talat så tycker jag bara att det är konstigt att framhålla det. Ungefär som om jag skulle skriva om dåliga böcker eller dåliga fotografer.

För den som vill läsa bra och intressant om skönhet så finns alltid Benjamin Rasks blogg på Rodeo. Alltid intressant och relevant blogg som handlar om skönhet och framförallt trender inom skönhet, vilket ju brukar ha en hel del att göra med mode.

Benjamin Rasks bylinebild. Hoppas det är okej att jag använder den eftersom jag skrev så fint nu.

Varför har ingen sparkat henne?

Idag har jag spenderat den mesta av min tid på att lacka på Beatrice Ask. Att hon är en inkompetent människa visste jag sedan innan men jag blev bara så matt över hennes snack om fotoförbudet.

Varför varför varför har man kvar henne som justitieminister? Hon saknar ju uppenbarligen kompetens på området. Jag menar herregud, till och med Thomas Bodström har sagt att hon saknar grundläggande förståelse för rättssystemet. Och när han säger det så känner jag bara: varför?

Hon är ju knappast särskilt populär bland väljarna heller. Finns det någon som tycker att hon tillför något? Finns det någon som har förtroende för henne? Är hon snygg? Välklädd? Genomtänkt? Vältalig? Nej! Hon saknar fan allt! Hon känns varken fräsch, uppdaterad eller kompetent.

Jag fattar inte varför Moderaterna låter henne sitta kvar. Vad kan de möjligtvis tjäna på det? Jag tycker att det är fullständigt obegripligt!