Om naturlighet och fria val.

Kan någon bara förklara för mig varför feminister ständigt anklagas för att tvinga på folk saker som är onaturliga när mycket av det vi opponerar oss emot är saker som dessa: skönhetstävlingar för fyraåringar och att ta hål i örat på bebisar. Är det naturligt?

Och herregud vad trött jag blir på alla som snackar om att deras barn har valt olika leksaker eller aktiviteter. Accepterar du allt ditt barn frågar om eller? Som vuxen har man ett ansvar att ”tvinga” på sina barn sunda värderingar, hur kan man då försvara sig med att barnen har valt det och det själva.

Visst, man ska inte tvinga barnen om de verkligen inte vill. Men man ska inte heller ge efter för minsta lilla begäran. Sen om föräldern vill att hens barn ska vara könsstereotypt så visst, men erkänn då det för guds skull. För ärligt talat: om man inte ville det så skulle man försöka undvika det, inte sant?

Varför finns det så få kvinnliga stjärnkockar?

Det här inlägget alltså. Jag orkar inte ens bli arg för det är så korkat. Jag kan för det första meddela att smarta feministiska killar tenderar att haffa de smartaste tjejerna också. Vet ni varför? För att det är så jävla lame att vara ihop med en person som tänker såhär:

Jag själv har en rätt okej balans i mitt eget förhållande. Jag är bättre på det mesta, men hon är bra på det jag inte orkar bry mig om. Jag hade varit bättre om jag hade velat, men ibland måste man ju avstå saker för att öka självförtroendet hos andra. Så det är en rätt bra synk.

Herregud. Jag är ju så mycket bättre än den här killen på många saker. Jag är med största sannolikhet en bättre fotograf och en bättre skribent. Jag är nog bättre på att laga mat också. Herregud, ingen vettig människa tycker ju såhär, så det är egentligen ingen ide att diskutera det.

Men en sak tänkte jag på när jag läste inlägget som faktiskt är relevant på riktigt var detta:

Men fakta är ju att går du in på olika restauranger och kollar köket, så är det oftast en man som fixar din mat. När det kommer till ”stjärnkockar”, så är det ju betydligt fler män än kvinnor i den positionen.
Så när män vill laga mat, så är dom bättre än kvinnor. På det också.

Detta är ju faktiskt helt sant. Folk som är riktigt riktigt bra på en sak brukar vara män. Jag kan förstå att man då tänker att män generellt är bättre, och att de män som inte kan göra en sak bara inte vill.

Men man måste också ta i beräkningen hur många olika saker man är bra på. Kvinnor generellt är mer allseende medan män i högre grad specialiserar sig. Detta kan säkert härledas biologiskt med lite god vilja, men man har också kunnat påvisa att kvinnor oftare uppfostras till att ”hålla koll” medan många nöjer sig med att ens son är väldigt bra på en sak. Kvinnors nördiga sida uppmuntras helt enkelt inte. Jag har bland annat en barndomsvän som fick ägna hela sin uppväxt åt att ta hand om sin lillebror, typ hjälpa honom att micra köttbullar när han var 12. Ofta sköter kvinnor en stor del av hushållsarbetet vilket gör att männen får en chans att utveckla sig inom sitt specialområde. Men denna chans får inte många kvinnor, då är det ju inte så konstigt att många av de bästa på vissa områden är män.

Att vara lite halvbra på många olika saker kan vara väldigt praktiskt, men det är inget du kommer bli upphöjd som ett geni för, tråkigt nog. Därför kan det se ut som att kvinnor är sämre. Men för att ta ett exempel ur verkliga livet: Emanuel är skitbra på en massa saker och är otroligt påläst, men han kan typ inte rita en streckgubbe om han ska förklara något eller göra en så enkel uppskattning av tid att han blir klar med pasta och pastasås samtidigt.

Det är också många män på höga positioner som kräver ständig markservice, först av sin mor, sedan sin fru eller någon (oftast kvinna) han har betalat. Det finns kvinnor som behöver markservice också, jag bara påpekar att väldigt hög kompetens på ett område ofta kan finnas på grund av utebliven kompetens på andra områden, som den där förmågan att ta hand om sig själv.

Sist men inte minst vill jag bara påpeka att det är jävligt bra att vara lite halvbra på en massa olika saker. I mitt jobb nu, alltså au pair, så är det en klar fördel eftersom det är väldigt varierande uppgifter. Det är nog även en fördel om man till exempel är receptionist.

Det finns också en massa skitviktiga yrken som är kvinnodominerade, som till exempel sjuksköterska och förskollärare, och det är nog inte bara för att männen valt bort dessa yrken. Jag har aldrig hört talas om eller träffat en manlig sjuksköterska eller förskollärare som överglänser kvinnorna. Inom arkitektbranschen, som är en av de mest jämt könsfördelade branscherna, så sitter kvinnor ofta som chefer för att de är bättre organisatoriskt.

Men om ni killar mår bra av att det finns fler manliga experter så kan jag ge er det. Det är okej med mig, för jag är ganska nöjd med att inte vara skitbra på en sak utan vara ganska bra på en massa saker. Jag är nöjd med att kunna laga en helt okej köttfärssås, jag behöver inte vara bäst på det. För motsatsen, att vara skitdålig på en massa grundläggande saker men fenomenal på några verkar ärligt talat skitjobbigt. Jag tycker att vi måste uppvärdera det här med att vara lite halvbra, för det är skitviktigt att det finns sådana personer också.

Feministfrågestund.

Sofia körde en jättebra grej i sin blogg med en speciell feministfrågestund, som hon nu har svarat på. Eftersom jag får in folk som ifrågasätter feminismen här också så tänkte jag köra samma grej.

Fråga på om allt ni undrar. Men tänk på att jag inte representerar alla feminister. Det är självklart öppet för alla att fråga, inte bara de som är kritiska, om ni nu skulle få för er det. Kan ju även vara intressant för en feminist att veta var jag står i vissa frågor eller hur min utveckling som feminist varit, vad vet jag *inbillar mig att jag är omåttligt intressant*.

Vi får kolla om detta funkar. Jag tänker inte svara på oförskämda frågor som bara ställs för att sätta mig på plats, utan på frågor som ställs av intresse för vad jag ska svara. Men som sagt, fråga på!

Att lyssna på sin kropp är bra, men sunt förnuft kan nog också hjälpa.

Alice har gästbloggat hos happy happy fatgirl om det här med att normala kroppsfunktioner sjukdomsförklaras när det kommer till kosthållning. Ett väldigt bra inlägg! Jag håller med om att det är dåligt att folk anses vara sockerberoende för att de är sugna på något sött, det är väldigt naturligt att vi blir sugna på snabb energi om vi är utsvultna. Man ska inte sjukdomsförklara normala kroppsfunktioner.

Men samtidigt så är våra kroppar anpassade efter att vi lever med ett ständigt underskott på mat, vilket gör att vi har lätt för att överäta när det väl finns mat. Problemet är att idag finns det mat precis hela tiden, vilket gör att det lätt bli för mycket. Speciellt av snabb energi.

Jag tror mycket på det här med att lyssna på kroppen och det är det jag själv brukar praktisera. Däremot tycker jag att man måste tänka också. Visst är man ofta sugen på snabb energi när man är hungrig, med det betyder inte att man ska äta en chokladkaka även om man skulle kunna, en banan duger gott och väl. Jag är ofta sugen på pasta men brukar skippa det till förmån för matvete eftersom jag vet att jag blir mätt på mindre och håller mig mätt längre av det.

Man ska absolut lyssna på sin kropp men man måste också lära sig tyda kroppens signaler på ett nyttigt sätt. Många som bara äter det de känner för blir ju tyvärr överviktiga. Mycket handlar nog om vilka vanor man har med sig från barndomen; om man varit aktiv och fått ”riktig” mat och inte ätit överdrivna mängder godis.

Var vill jag komma med detta egentligen? Vill väl mest bara säga att om man lyssnar på kroppen och använder sitt förnuft samtidigt så kommer man nog att ha en alldeles sund vikt. Men alla dessa tips och trix som lärs ut tror jag bara är av ondo. Det är inte nyttigt att ta typ 20 olika saker i beräkningen när man ska laga en måltid. Men om man faller för varje impuls som kroppen ger en, då kommer man nog inte att ha en sund vikt.

All idioti.

Hejhej. Här sitter jag om grimaserar över alla jävla idioti som pågår idag. Orkar inte ens kommentera skiten för jag blir bara helt matt över det hela, kanske senare.

Och till alla antifeminister eller jämställdister eller vad ni nu kallar er: sluta anklaga mig för saker jag inte har skrivit. Jag orkar inte förklara uppenbara saker för er, tyvärr. Ni får nog försöka förstå vad jag menar själva först innan jag ger mig i kast med att klargöra.