Kategori: Sex

Jag förstår inte varför det skulle vara statens ansvar att folk ska kunna onanera.

Vissa tycker att jag har fel när jag skriver att det skulle vara en form av statligt godkänd och dessutom finansierad form av prostitution att låta hjälp vid onani ingå i de rättigheter som man har som vårdtagare. Jag vill börja med att säga att jag inte är tvärt emot prostitution, jag vet faktiskt inte var jag står i frågan. Jag vill också påpeka att sexualitet inte är samma sak som sex eller sexuell tillfredsställelse. Jag tycker att alla har rätt till att inte få sin sexualitet begränsad, men det betyder inte att man har rätt till att få sex eller hjälp vid onani.

Det jag tycker är problematiskt i frågan är hur man ska dra gränser. Som vårdtagare har man vissa rättigheter som man kan kräva. Jag tycker inte att hjälp vid onani eller samlag ska ingå i dessa rättigheter, svårare än så är det inte. Om man sedan som vårdtagare väljer att på egen hand anskaffa sig dessa tjänster är det en annan sak men jag fattar faktiskt inte varför det skulle ingå i statens åtaganden att göra det möjligt för en person att onanera.

I Sverige är prostitution olagligt och det skulle absolut kunna ses som en form av prostitution att hjälpa en handikappad med att ta på kondom, sätta på porrfilm eller hjälpa till vid samlag. Det är ju en sexuell tjänst, helt enkelt. Jag förstår såklart vari skillnaden ligger på att köpa ett samlag och på att få en kondom påträdd för att man inte kan göra det själv men jag anser att det finns ett stort problem gällande gränsdragning här. Om vi definierar det som en rättighet att få utöva sex och onani trots funktionshinder, var går då gränsen. Det finns en massa människor som inte får ligga på grund av sociala handikapp, ska de också få tillgång till sex eller något slags substitut för det?

Jag tycker att det är väldigt problematiskt att tala om sex som en rättighet. Ingen har rätt till att hindra dig till sex med någon som är med på det, men du kan inte heller under några omständigheter kräva att få hjälp med sex eller onani. Sedan om den här typen av sexuell tjänster skulle tillåtas för alla så är det klart att även handikappade skulle kunna köpa dem men absolut inte på statens bekostnad.

Vi kan ha ett strukturellt perspektiv utan att skriva in det i lagboken.

FumikoFem har skrivit ett inlägg om hur det personliga inte alls får vara politiskt när det kommer till sex. Som exempel tar hon upp det mycket omtalade BDSM-fallet. Hur man blir anklagad för att vara moralist när man ifrågasätter det att en vuxen man har haft väldigt grovt BDSM-sex med en mycket yngre och uppenbart självdestruktiv kvinna.

Jag har min inställning i själva rättssaken helt klar: mannen ska inte dömas. Han har inte begått något brott och jag tycker inte heller att det ska vara ett brott att ha sex med en person som samtycker hur grovt detta sex än är.

Huruvida det var moraliskt rätt eller fel av mannen att handla som han gjorde kan man däremot diskutera. Jag kan väl personligen säga att jag inte hade haft den typen av sex med en person som uppvisade självdestruktiva tendenser. Men personer gör ofta saker och ting som kan ifrågasättas moraliskt och det betyder inte att det ska vara brottsligt för det.

När sex diskuteras har folk av någon anledning extremt svårt att särskilja allmän diskussion från lagstiftning. Så fort man ifrågasätter en persons sexuella agerande så antas det genast att man vill lagstifta kring det. Så behöver det inte alls vara, man kan helt enkelt tycka att en person har gjort fel utan att för den sakens skull tycka att det personen har gjort bör vara kriminellt.

Det är väldigt viktigt att strukturer diskuteras och att det finns ett politiskt arbete som syftar till att bryta ner strukturer. Men det finns tusentals olika sätt att göra det på och jag tror inte att lagstiftning är den enda vägen. I fallet med den här kvinnan så tror jag att andra åtgärder, till exempel bättre ungdomspsykiatri, hade varit mycket bättre saker att satsa på.

Men man måste kunna kritisera någons sexuella handlingar utan att det ska skrikas att man är moralist. Det handlar inte om att jag har något emot BDSM eller att jag har något emot att 16-åringar knullar, däremot så har jag något emot att en persons känslomässiga tillstånd utnyttjas. Jag säger inte att det är det som har skett i det här fallet, eftersom jag inte var med när det hände. Däremot tycker jag att man ska få diskutera vad som är rätt att fel att göra (tillsammans?) med en person i ett väldigt kritiskt psykiskt tillstånd utan att bli anklagad för att vara moralist. Det handlar inte om moralism eller om vad som ska stå i lagboken, det handlar om hur man bör behandla andra människor, i sängen och utanför.

Bara för att man är nyfiken så behöver man kanske inte veta allt.

En grej jag tycker är så himla lam är folk som alltid måste fråga och spekulera i andra människors sexualitet. Alltså, jag förstår ju själv varför man tycker att det är intressant men vissa bara måste veta vem som är homo- och bi.

Även om jag kan begripa intresset så tycker jag illa om denna tendens att tycka vara sig berättigad att fråga och framförallt berättigad att få svar. Kan inte folk bara lägga lite band på sig själva och fatta att även om de är jävligt intresserade så är det faktiskt inte riktigt okej att bara, rakt ut ur ingenting, fråga någon om vilket kön hen tänder på.

Och så undrar folk varför folk måste spöka ut sig så på Pride. Jadu, om sexualiteten faktiskt hade tillåtits vara ens privatsak så hade behovet kanske inte varit lika stort. Men nu ska den enbart vara en privatsak om när det passar sig för samhället och samtidigt fritt för alla att gräva i och fråga om de önskar. Den dagen det slutar vara socialt accepterat att fråga en ytlig bekant eller en vilt främmande människa om vilket kön hen tänder på bara för att ”man är nyfiken” så har vi kommit jävligt långt, och vi kommer nog inte vara där än på ett tag.

Sluta använda förbud som alltings lösning.

Det är himla problematiskt att vissa personer ägnar sig åt självskadebeteende. Än mer problematiskt är såklart att det är väldigt vanligt. Men jag har svårt att tycka att någon annan ska kunna anses skyldig för att hen har haft bdsm-sex med en person som ägnar sig åt självskadebeteende. Visst kan man ha ett större omdöme och undvika att ha sexuella kontakter med personer som kanske inte är 100 % ”sunda” i sin sexualitet, men juridiskt har jag svårt att se det som ett brott att ha, visserligen ganska grovt, sex med någon som är självdestruktiv.

Det finns ju många som ägnar sig åt sex på ett självdestruktivt sätt, det är jag medveten om. Dock blir man inte fucked for life bara för att man är lite självdestruktiv som ung. Jag har också ägnat mig åt självdestruktivitet gällande båda sex, ätande och rent självskadebeteende, men det är okej med mig ändå. Det var en, visserligen smärtsam, period jag gick igenom men jag kom ut på andra sidan.

Den här äldre mannen har inte lindat in sina intentioner i några ridåer. Det har från första början varit fullkomligt ärligt att de ska ses och att de ska knulla under dessa omständigheter. Visst kan man tycka att han borde ha backat om han misstänkte självskadebeteende, men samtidigt så måste det respekteras att tjejen är stor nog att bestämma själv över sitt liv. Människor gör saker av dumma anledningar och det måste få vara okej, faktiskt.

Om en person ägnar sig åt sex som självskadebeteende så ligger problemet hos den personens psykiska hälsa, och då är lösningen inte att straffa människor som har sex med den personen, utan i att ge personen hjälp att må bättre. Sluta använda förbud som lösningen på allt i hela världen, börja ta hand om människor som mår dåligt istället. För att han konsensuellt sex med någon som är över 15 borde inte kunna vara straffbart, hur dåligt personen än mår. Det är ju faktiskt en form av omyndighetsförklarande, och det är inget jag är särskilt förtjust i.

Bögar är inga vandrande smittbärare.

För en gångs skull håller jag verkligen med DennisM. Här har han skrivit om att bögar (män som har haft sexuellt umgänge med män, skriver bögar för enkelhetens skull) tydligen inte får ge blod i Sverige. Det är ju väldigt konstigt, kan jag tycka, för det här med att bögar skulle löpa större risk att drabbas av HIV är väl ganska motbevisat? Och även om det nu är så att bögar oftare har HIV så kan man faktiskt testa blodet, så det känns inte motiverat alls.

Jag skulle även vilja veta vad som klassas som sexuellt umgänge. Vad jag vet så är risken för HIV lite större vid analsex, men även heterosexuella har analsex och jag antar att många bögar mest ägnar sig åt oralsex och petting.

Det är väldigt trist att detta lever kvar än idag, det är ju såklart en produkt från när HIV sågs som ”bögcancer”. Var som är ännu tråkigare är att han får kommentarer som denna:

Homosexuella får inte ge blod eftersom det är en risk för HIV. HIV smittar via blod det är därför. Ganska enkelt. Det är en risk, inte för att dom är homosexuella utan det är bara riskfyllt.

När jag läser detta så blir jag lika förvånad som när folk pratar om mödomshinnan. Tror folk på detta längre? Tror folk att bögar är några slags vandrande smittbärare. Tråkigt är vad det är, och jag tycker att det är bra av Dennis att ta upp det hela. Jag måste säga att jag är riktigt förvånad över att dessa föreställningar fortfarande lever kvar.

När börjar själva groomingen.

Tydligen så har brottet grooming instiftats i sexualbrottslagstiftningen.

Sedan två år finns ett nytt brott som kallas grooming. Grooming innebär att någon förbereder för övergrepp. I de flesta fall handlar det om män eller kvinnor som söker kontakt med unga flickor eller pojkar. Kontakten etableras på chatforum eller via kontaktannonser på Internet. När relationen har utvecklats föreslås en träff i sexuellt syfte.

Jag skulle hemskt gärna vilja veta när själva brottet begås. Är det när man tar kontakt, när man chattat ett tag, när man styr in samtalen på sex eller när man stämmer träff.

För inte kan det väl vara förbjudet för vuxna att sexchatta med ungdomar? Det vore faktiskt bara konstigt. Jag tycker egentligen inte heller att det ska vara lagligt att stämma träff, men det är mer förståeligt.

Förberedelse för brott är väl dessutom alltid olagligt, så det täcks ju redan upp.

Såhär är det: många många ungdomar utforskar sin sexualitet innan de fyllt femton. Detta görs inte bara genom sexuellt umgänge med jämnåriga utan också, till stor del, över internet. Ungdomar sexchattar, har kontakt med äldre personer med klara sexuella preferenser och lär sig vad de gillar. Detta är inget konstigt eller farligt alls.

Jag tror att det i många fall är bättre att ha kontakt med någon betydligt äldre på säkert avstånd och anonymt, än att ha en sexuell relation med någon som bara är två år äldre som är fysisk. I en chatt kan man alltid stänga av, men ändå lära känna sina preferenser. Det är ett otroligt säkert sätt att utforska sin sexualitet på och jag tror att många av er som läser har gjort det själva.

Vissa av dessa kontakter slutar illa, det är sant. Men hur många är det egentligen? I de flesta fall så drar sig någon av parterna ur, eller så var det inte tanken att träffas ens från början. Det finns säkert många vuxna som tänder på tanken att ligga med tonåringar men inte vill realisera det också, för sådana är fantasier.

Jag tycker inte att man ska förbjuda eller problematisera sexchattandet. Jag vågar hävda att sexchattande i 99 fall av 100 inte leder till något möte alls, och att det i många fall är en positiv upplevelse. Att ungdomar lär sig sina gränser och preferenser på ett absolut riskfritt sätt.

Ni får väl runka istället.

Ett annat efterblivet argument för prostitution är det där med att person x inte har förlorat sin oskuld, och ska göra nån jävla sak som hen kanske inte kommer levande ifrån. Då är det viktigt att knulla innan, så man inte dör oskuld. Senast använt för att berättiga att några snubbar som drar till Afghanistan ska få köpa sig en hora innan.

Jag förstår att det suger att inte ha knullat när man är 20 någonting, men hur ger det dig rätten att köpa sex? Anledningen till att knullandet inte skett än är väl troligen för att du inte lyckats attrahera någon tillräckligt och det är väl ändå ett personligt tillkortakommande får man anta.

Dessutom finns det en massa saker man inte får gjort som man skulle vilja få gjort. Varför är ju förlorandet av oskulden så otroligt viktigt, och speciellt för män. Varför är det så otroligt sorgligt med och synd om killar som inte har fått knulla. Herregud, ni kan väl nöja er med att runka.

Hemskheter.

Ibland stå stöter man på människor som tycker att det är ett rimligt argument för legalisering av prostitution att våldtäkterna i samhället eventuellt skulle minska.

För det första finns det mig veterligen inget sådant samband. De flesta våldtar inte för att de är vansinnigt kåta, utan för att visa makt.

Men säg, för argumentets skull, att det här sambandet fanns. Det skulle fortfarande vara ett vidrigt resonemang. Var försvann individens ansvar i det hela? Om det är så att folk våldtar mer för att dem är kåta så borde man väl snarare lära dem att det aldrig är okej att ha sex med någon utan den personens samtycke, hur kåt man än är.

Att legalisera prostitution på grund av detta vore ett direkt erkännande av synen på sex som någon slags rättighet, och synen på mannen som ett djur som inte kan hantera sina lustar.

Feminism del tre, den kvinnliga orgasmen.

Det talas mycket om kvinnor och deras orgasmer. Om g-punktorgasmer och klitorisstimulans och att den kvinnliga orgasmen borde ses som lika självklar som den manliga.

Jag var tvungen att vara sexuellt aktiv i flera år innan jag kunde komma och det är fortfarande bara under vissa mycket specifika omständigheter jag kan göra det. Det kräver en viss ställning, en viss sorts sex och så vidare. Vad jag tror gör mig lite speciell är att jag har lättare att få orgasm via penetration, utan stimulans på klitoris. Framförallt är det skönare.

I varenda tjejtidning kan man läsa om hur man ska gå tillväga för att få orgasm. Om en massa olika spännande orgasmer som tydligen ska vara lite extra sköna. Jag kan bli otroligt trött på detta orgasmtjat. Jag trodde att det var fel på mig för att jag inte kunde komma. Jag fejkade och hade mig. Jag hade till och med dåligt samvete för att jag inte förmådde njuta ordentligt. När jag väl lyckades få orgasm så blev det plötsligt otroligt viktigt och sexet kändes ”ofärdigt” utan den, så är det fortfarande.

Det är tråkigt att det enda sex ska handla om är att och hur man får orgasm. Missförstå mig inte nu: orgasm är skönt och en viktigt komponent i mitt sexliv. Jag skulle tycka det var trist att aldrig få orgasm eller att få det väldigt sällan. Men samtidigt kan jag fundera på om denna jakt på orgasm inte begränsar mig lite för mycket i mitt sexliv också. Ganska ofta kan jag känna att jag inte orkar med sex helt enkelt för att jag inte orkar med hela proceduren som krävs för att komma, men att jag kanske skulle ha orkat litegrann, så att det ändå kunde vara skönt. Eller att jag inte ids testa nya saker eftersom jag vet hur jag kan komma, och inte intresserar mig för att ta sexet till en nivå utöver det.

Många får nog mest prestationsångest av denna eviga orgasmpropaganda vi utsätts för i våra liv. Vi blir ju verkligen matade med tjat om hur man ska uppnå den bästa orgasmen, hur man ska få flest orgasmer, vilka hjälpmedel man ska använda för att få orgasm och så vidare. Men inget av dessa tips har någonsin hjälpt mig. Vad som har hjälpt är att experimentera våga testa nytt och våga köra på det man faktiskt gillar. Om man har sex ofta och inte är rädd för att testa nya grejer så kommer nog orgasmen förr eller senare, och dessutom har man det skönt på vägen.

Faktum kvarstår dock att den manliga orgasmen ses mer som en självklarhet i samhället. När killen har kommit är sexet för det mesta slut, och annars fortsätter de flesta nog tills killen kommer. Killar som inte får orgasm så enkelt tycker i regel att det är jobbigt och tjejer känner sig misslyckade om de inte lyckas få killen att komma. Kvinnlig orgasm ses inte alls på på samma sätt, det är mer så att killen ”lyckas” eller är ”snäll” om tjejen faktiskt kommer, men om hon inte gör det hör det till det normala. Detta trots att många tjejer säkert skulle kunna komma med ganska enkla medel.

Jag tror inte att lösningen på detta är att utropa orgasm som någon slag kvinnlig rättighet. Tvärtom tror jag att man måste sänka orgasmfixeringen i samhället överlag, både för män och kvinnor. Vara nöjd med sexet om det var skönt även om man inte nådde hela vägen fram och sluta se den manliga orgasmen som slutpunkten i ett samlag. För att börja fokusera mer på orgasmer i allmänhet kommer nog inte att resultera i något gott för de flesta. Det kommer att ta fokus från allt annat trevligt som finns i sex. Och faktiskt så tror jag att orgasmkvoten i samhället kommer höjas markant om folk istället för att läsa orgasmtips i Cosmopolitan istället började ha sex ofta och själva försökte ta reda på vad de gillar och inte gillar.

Ge mig lite argument att bemöta!

Tydligen så ska det finnas folk som tycker att det är ofeministiskt med analsex. Jag måste säga att jag inte begriper varför det skulle vara just ofeministiskt i sig. Tvång i sexuella situationer är ju såklart ofeministiskt, men analsex som sådant?

Jag har nämligen blivit ombedd av Elin J att skriva om just analsex och feminism eftersom det finns dem som tycker att det är ofeministiskt. Men för att kunna göra det måste jag ju veta lite om folks åsikter i frågan.

Så vad tycker ni? Kan det finnas några argument för varför analsex skulle vara ofeministiskt? Har ni läst någon text om det, länka i så fall! Jag skulle verkligen tycka att det var spännande att se argument för ståndpunkten ifråga.