Jag försöker leta upp nya spännande bloggar, men det är fan i mig hopplöst. Alla bloggar handlar om kakor, urblekta foton och frukostar och jag orkar verkligen inte ha en till sådan i min lista hur bra den än är. Har någon här något guldkorn? Kanske en arg feminist eller en putslustig politisk blogg? Eller bara en jävligt rolig. Tipsa på va.
Dagen.
Dagens outfit.
Ett beklämmande problem.
På skype så kan man ju se när personen man chattar med skriver respektive suddar. Det jobbigaste är när någon sitter och skriver skitlänge och man ba peppar/oroar sig inför ett långt och uttömmande inlägg, och sen så suddar personen ifråga och skriver inte på typ fem minuter. Vad gör man då? Det är ju töntigt å ba: ”vad var det du skrev?” och avslöja att man satt och spanade hela tiden.
Misstron på demokrati är bara en naturlig effekt.
Unga människor tror inte på demokrati. Många är villiga att sälja sina röster (min kan nog gå för en tusenlapp) och en av fyra tycker att det vore bra med en stark ledare som kan sätta sig över folkliga val. Detta är skittråkigt, det tycker jag verkligen. Jag har inte heller någon tilltro till demokratin.
Men anledningen till detta är liksom inte att det är fel på vår undervisning, för man matas varje jävla dag med hur viktigt det är med folkliga val och hur onda alla diktaturer är. Anledningen är att politik helt enkelt inte fungerar som den borde idag. Framförallt unga är en väldigt marginaliserad grupp, vi har blivit överkörda av politiker genom att det blir dyrare att plugga, svårare att få trygga anställningar och dyrare att åka kollektivt. Våra kommunikationsmedel blir kringskurna och vår kultur blir olagligförklarad. Det finns en anledning till att unga blir mer och mer extremistiska politiskt och det är inte för att vi av naturen är odugliga.
Politiker lovar andra saker än de faktiskt utför. Politiker avvisar massprotester (som de mot FRA) som vilsna ungdomar som vill ha allt gratis. Politiker ljuger oss rakt upp i ansiktet (bland annat kring kostnaderna för datalagringsdirektivet). Annars så centreras den politiska debatten kring punktskatter som Rut-avdraget och handlar alltför lite om ideologi eller övergripande mål.
Om jag visste att jag röstade på ett parti eller en person som faktiskt skulle försöka genomdriva sin sak så skulle jag vara nöjd. Om jag visste att inte bara det jag skriver på min valsedel utan även det jag protesterar mot på gatorna räknades som en del av folkets röst så skulle jag vara nöjd. Men det är inte så idag, och då kan jag ärligt talat känna att det vore bättre med en människa som har makt att sätta igång stora reformer utan att behöva kohandla om minsta lilla grej.
Gårdagen.
Fikade med Emil på citykonditoriet som drivs av citykyrkan. Bara kristna där, men billigt kaffe.
Sen drog vi till Vitan med ”folk”.
En trevlig tjej jag inte minns namnet på.
Clinton.
Jag. Den trevliga tjejen tog bilden.
Martin snyggröker och pratar om den fria marknadens perfekta urverk.
En glad tjej.
Sen åkte jag hem.
Oförenliga krav.
Blondinbella skriver om gymnasietiden och när hon tog studenten. Jag är knappast förvånad över att det inte var så rosaskimrande som hon ville få det till då. Blonsinbella satsade som bekant på sitt företag istället för skolan det sista året, ett fullt rimligt val jag också hade gjort i hennes situation. Hon skriver om skolans ovilja att samarbeta med henne kring detta:
Men innan jag tog beslutet så försökte jag få skolan att samarbeta, hjälpa mig att få jobbet och plugget att gå ihop men det var helt omöjligt. Det fanns inget utrymme för nytänk eller resurser för att ens fundera.
Det är sant att det är tråkigt att det inte finns rum för alternativa lösningar i skolvärlden, men jag kan verkligen förstå hennes skola samtidigt. Själv gick jag ett halvår extra i gymnasiet på grund av depression, en lösning som var ganska enkel att ordna. Men det finns ingen anledning för en skola att lägga resurser på en elev som rätt upp och ner väljer att prioritera något annat.
Alla skolor är tilldelade en viss summa pengar, en skola som Jensen (där Bella gick om jag inte minns fel) är ju dessutom en privatskola som vill gå med vinst. Att dessa pengar skulle läggas på entreprenörsungar är en absurd ide. Speciellt med den åtstramningspolitik som Blondinbellas älsklingar moderaterna för. Skolan är en tjänst som erbjuds en på vissa villkor, bland annat att man ska upplåta tid och energi åt den.
Jag tycker att det är fascinerande hur man kan vara för en åtstramningspolitik samtidigt som man i sin egen kontakt med statliga institutioner kräver att de ska vara individanpassade och flexibla. Sånt kostar pengar.
Dagens outfit.
Granskogen.
Företag kan faktiskt också ta ansvar.
Efter mitt inlägg om Gillettes efterblivna reklamkampanj så fick jag den här kommentaren:
Du är medveten om att Gilette säljer rakhyvlar? De förutsätter så klart att man tänker raka benen. Detta var det dummaste jag läst på länge.
Jag är givetvis medveten om att Gillette säljer rakhyvlar och att det därmed givetvis ligger i deras intresse att få det att verka som ett behov att raka benen. Jag har aldrig ifrågasatt Gillettes syfte med sin kampanj över huvud taget. Jag påpekade att jag tycker att det är ganska märkligt att de använder ordet ”naturligt” eftersom det faktiskt är ren lögn, vilket inte platsar i reklamkampanjer. Då fick jag detta som svar (jag har ändrat första meningen lite för att göra den mer begriplig, ni kan gå tillbaks och kolla originalet):
Du hänger bara upp dig på ordet naturlig. Det finns en efterfrågan på rakhyvlar > företag säljer och marknadsför.
Dessutom är det ju inget konstigt att Gilette faktiskt vill att fler och fler skall raka benen då de tjänar på det, därav marknadsföring. Sedan kan man ju sitta och tjura för att man själv inte vill att fler och fler skall raka benen, men det gör ju inte att företaget har gjort något fel. Man får väl som konsument helt enkelt välja bort det företagets produkter och, om man är väldigt ambitiös, kampanja för håriga ben och utnyttja friheten att uttrycka sin åsikt i vårt, tack och lov, fria samhälle.
Men det här inlägget klagar framförallt på företagets marknadsföring, vilket känns ganska snedvridet.
Varför är det snedvridet att klaga på hur ett företag marknadsför sig? Det är ju otroligt rimligt tycker jag. Företag skapar ju ideal i sina reklamer och därmed är det hemskt relevant att kritisera dem. Företag har inte större rätt att uttrycka sig för att de tjänar pengar på det, och jag kan kritisera vilka ideal ett företag sprider på samma sätt som jag kan kritisera en kolumnist eller vilken jävla person som helst.
Jag blir så trött på det där ”men du fattar väl varför de gör så” som kommer så fort man kritiserar företag. Klart jag fattar varför, på samma sätt som jag fattar vilka mekanismer som ligger bakom mobbning. Men bara för att det finns en förklaring betyder inte det att det är bra eller rätt eller ens acceptabelt. Det handlar ju egentligen bara om att vilja dumförklara mig och därmed ogiltigförklara kritiken.
Det är tydligen relevant att påpeka att vi lever i ”ett fritt samhälle”. För det första är jag ganska säker på att Gillettes kampanj skulle kunna bli fälld av RO eftersom den är sexistisk. Tydligen så vore en mer rimlig motreaktion från min sida att bedriva en kampanj för håriga ben, men det intressanta här är ju hur företag tvingar på barn idéer om att de måste raka benen. Och jag har faktiskt full ”rätt” att uttrycka den åsikten också, för yttrandefriheten inkluderar också rätten att kritisera andras yttranden.
Och så denna eviga konsumentmakt. Jag använder Gillette för deras rakhyvlar är faktiskt bäst. Deras produkt är överlägsen, men deras reklam är sunkig. Jag tänker inte uppmuntra till bojkott av Gillette, men jag vill att de ska sluta sprida sina snedvridna budskap och det är det som är hela meningen med min kritik. Jag kritiserar inte Gillettes rakhyvlar, utan deras sunkiga kampanj. Och företag kan faktiskt ta ansvar över de budskap de sprider, företag består av människor och är inte mekaniska marknadstillfredsställare, som vissa verkar tro.





























