För några dagar sedan chillade jag i affären med min lillasyster. Vi gick förbi en massa alla hjärtans dag-godis som reades ut och jag ba: ”kolla vilka fina Boel, såna ska jagköpa och så ska jag och Emanuel sitta och mysa i soffan och äta dem tillsammans!”. Varpå Boel kollar skeptiskt på mig och ba: ”det låter som reklam”.’
Internationella mansdagen.
Till alla som undrar när internationella mansdagen är: den firas den 19 november. Baraför att slå hål på myten om att den inte finns, liksom.
Jag kommer dock inte ”fira” den i år heller. Vad ska man fira? Tusentals år att effektivt kvinnoförtryck månne?
Nattbilder.
Stuvad surkål.
Idag tänkte jag skriva om en grej jag åt i Prag, stuvad surkål. Det låter säkert superäckligt men jag tycker att det är gott.
Man behöver mjölk, grädde, surkål…
…smör, mjöl och vitpeppar.
Sen steker man surkålen i smöret. När den börjat fårlite färg så har man i lite mjöl (kanske en matsked) och grädde och mjölk. Det ska vara dubbelt så mycket grädde som mjölk. Sen låter man det puttra till det är tjockt och kryddar med vitpeppar.
Servera med kokta rotfrukter och korv eller bacon eller något annat köttigt.
Politisk ångest.
Igår så låg jag och tänkte på livet. På sista tiden har jag haft sjukt mycket ångest över min framtid. Jag har alltid innan kännt att jag skulle kunna plugga lite vad jag vill, kanske inte söka en linje med bara dess framtida lönsamhet i åtanke. Men jag känner mig så otrygg nu, jag känner mig inte säker på att systemet kan ta hand om mig om jag saknar eget kapital. Jag låg fan i mig och tänkte att om allt går åt helvete som är döden alltid en utväg. Nog kan det vara min ovanligt oroliga läggning som gjorde det, men alla obehagliga nyheter om människor som blivit missgynnade i systemet bidrog helt klart.
Jag kan inte tycka annat än att det är fantastiskt att Moderaterna vann valet trots de som gick ut precis innan och vittnade om hur dåligt behandlade de blivit av försäkringskassan. Fantastiskt hur människor kan sakna medkänsla och insikt till den grad att de aktivt understödjer reformerna i försäkringskassan. För nedskärningarna i försäkringskassan är fan inget annat än grymhet.
Att det tar så lång tid att överklaga försäkringskassans beslut är egentligen det sjukaste. Jag förstår inte hur man kan bygga ett system som tvingar sjuka människor att vänta i ovisshet ett år. Och vilken samhällskostnad sen! Överklagandena måste ju ha ökat något enormt sedan moderaternas reformer. Socialförsäkringsministerns lösning på detta är att man ska ge första instans mer auktoritet, vilket jag inte kan tolka som något annat än att det ska bli svårare att överklaga. Jag har ett annat förslag: ge försäkringskassan pengar så att de slipper förvägra svårt sjuka individer pengar.
Jag vill inte leva i ett land där sjuka människor inte får ersättning trots att de jobbat hela sitt liv (man ska såklart får erättning även om man inte gjort det också). Jag vill inte leva i ett land där det tar ett jävla år att överklaga ett beslut, om man ens får rättshjälp. Jag vill inte leva i ett land där människor tvingas jobba gratis för att få helt oanvändbar arbetslivserfarenhet. Jag tycker att det är äckligt och omänskligt.
Dagens outfit.
Fast detta är nog snarare gårdagens outfit. Tunikan är från h&m, underklänningen från indiska.
Dag tolv, i min handväska.
Nu tänker jag inte visa nån bild på min handväska för den är så ful. Det är en stor svart datorväska.
I den brukar jag ha följande:
Min gympåse. Jag har nästan alltid med den. Och så vattenflaskan.
Och så nycklar, plånbok och ipod.
Och så kameran såklart! Dock inte jag själv.
Ärg.
Min nya favoritaffär.
En typ av affär jag aldrig vågar gå in i är asiatiska livsmedelsbutiker. De känns så interna och ogästvänliga.
Men för några dagar sedan i samband med mitt sushilagande så var jag i en sådan och bara myste runt. Älskar alla fina konserver och konstiga kryddor. I framtiden ska jag fan bara handla min mat här.
Appropå asiatlivs: kommer ihåg att jag läste nån LCHFblogg (ni vet ju vad jag tycker om sådant) om nån grej man skulle använda i maten (tror det kan ha varit tahini) och personen som skrev bloggen ba: ”man kan hitta den på hyllorna för invandrare”. Haha.
Jobbcoacher.
Det här med jobbcoaching.
Jag trodde att det rörde sig om människor som var anställda av arbetsförmedlingen men tydligen är det extrena opreatörer som man själv får boka och skicka notan till AF för. Man kan välja från ett antal olika på platsbanken. Vissa ska tydligen hålla på med kristallterapi.
Jag ska fan gå dit bara för sakens skull. Vem vet, man kanske blir fett jävla pepp av en coach. Jag hoppas också på att lyckas pricka någon som erbjuder nån slags jobbsökarmassage där de ska aktivera mitt jobbsökarchackra som kanske kan sitta i ryggen eller så.