Etikett: operation

Att gå omkring och misstänka alla i samhället för att med vilje göra sig sjuka för att kunna dränera samhället på resurser

Denna ledare av Hanne Kjöller om överviktsoperationer var bra. Hon inleder med att ta upp detta med folks syn på fetma som ett individuellt problem som man måste lösa själv, inget man ska få statens hjälp med.

Inte heller ämnet anorexi brukar föranleda några arga brev med budskapet att det är väl bara att äta lite mer och röra sig lite mindre. Men när det kommer till sjuklig övervikt och fetma känner uppenbart åtskilliga sig manade att förklara att feta minsann ätit sig till alla kilon alldeles själva.

Ibland när överviktsoperationer så verkar folk tycka att det är fel för att om man ”bara” kan gå och få en operation betald, vad ska då incitamentet för att inte bi fet vara. Jag tror inte att det är roligt att å igenom en sådan operation, det handlar ju om att man förminskar magsäcken vilket såklart både är smärtsamt och otroligt trist. Jag tror inte att någon blir överviktig med detta att det ”ändå går att lösa” i åtanke, speciellt inte så fetma är så stigmatiserat.

Den här iden om att människor har uttänkta planer för sitt skadliga beteende är så konstig. Man blir ju inte drogmissbrukare för att det finns hjälp att tillgå sedan, ty även om man får vägledning och behandling så är det en jobbig process att genomgå och man förlorar mycket av sitt liv på vägen. På samma sätt blir man inte fet för att man kan bli behandlad för det.

Vilken tråkig människosyn, tänker jag, att gå omkring och misstänka alla i samhället för att med vilje göra sig sjuka för att kunna dränera samhället på resurser. Märkligt.

Jag är övertygad om att en lycklig och självsäker förälder är en mycket bättre förälder än en som drivs av en press att passa in i ett ideal om den perfekta mamman.

Lady Dahmer kritiserade mig angående mitt inlägg om Ebba von Sydows uttalande. Hon menar att det inte handlar om att vara en god mor, utan om att vara en god förälder och att Ebba säkert inte menade att skuldbelägga utan att uppmana till reflektion.

Jag tror säkert inte att Ebba menade illa, men det är sällan så i vårat samhälle att strukturer upprätthålls av folk med mening. För det mesta upprätthålls de av människor som menar väl eller i alla fall inget illa men som helt enkelt inte tänker så långt som man kanske borde ibland.

I sak håller jag med, det är viktigt att vara en bra förälder och i det ingår att vara en god förebild. Det är något jag tycker att man ska sträva efter när man har barn. Jag tycker också att det är sorgligt med vuxna människor som dessutom har barn som ägnar stora delar av sitt liv åt att vara snygga genom att till exempel banta konstant eller operera sig. Det är tråkigt eftersom det inte bara drabbar dem själva utan även familjen om de är för fixerade.

Vad jag däremot tycker är trist är att man istället för att lägga fokus på kvinnan och hennes känslor och liv väljer att lägga fokus på hennes roll som mamma. Varför kan vi inte få söka oss bort från dessa ideal för vår egen skull? Varför måste vi täcka upp det idealet med ett annat ideal? Jag är övertygad om att en lycklig och självsäker förälder är en mycket bättre förälder än en som drivs av en press att passa in i ett ideal om den perfekta mamman.

Problemet är inte att man har en mamma som opererar sig, problemet är att vi överöses av budskapet att vi inte duger som vi är och att vi ständigt ska sträva efter att passa in i en mall. Oavsett om det är mallen med den perfekta kroppen eller mallen av den perfekta mamman.

Hellre vara extrem än att alltid ”fixa till” lite.

Plastikkirurgi är ett otroligt laddat ämne som har diskuterats både hos Bloggkommentatorerna och Lady Dahmer på grund av Englas Beslut att fixa till brösten till som de var innan graviditeten. Jag måste säga att min syn har gått från att vara liberal till att bli mer och mer kritisk. Det är upp till var och en att göra vad de vill med sin kropp, absolut. Jag tänker inte döma någon som opererar sig och jag är inte heller helt främmande inför att göra det själv, även om jag inte tror att det kommer ske. Däremot tycker jag att man måste börja prata om vad det är som gör att plastikkirurgi har blivit såpass vanligt som det är, och framförallt vad den normaliseringen gör med vårat samhälle.

När man tänker på plastikkirurgi så tänker man för det mest på Kissie-personer. Människor som opererar till väldigt extremt, där det syns att de är opererade. Den typen av operationer tycker jag egentligen inte är något problem, för det är liksom inte så att folk går omkring och tycker att det ser normalt ut med så stora tuttar som Kissie har, och de flesta vill inte heller uppnå det idealet. Det är mer att likna vid tatueringar tycker jag, ett extremt uttryck som fungerar som en slags ”utsmyckning” av kroppen och inte något som smälter in. Det ser inte naturligt ut och det ska inte heller se naturligt ut, det är jävligt extremt.

Då tycker jag att det är värre hur det normaliseras att fixa till lite här och lita där. Ofta tycker människor att den typen av kirurgi är mer okej eftersom det ser ”naturligt” ut men jag menar att det är just det som är själva problemet. Problemet är att bilden av vad som är ett normalt utseende ständigt förskjuts till att kräva mer och mer tillfixning och omvårdnad. Det är det där som smyger sig på som är det som verkligen påverkar hur vi ser på skönhet, inte extremerna som Kissie. På samma sätt som det är är de uppenbart sjuka anorektikerna som får oss att vilja bli smala, utan alla de där personerna som är smalare än vad man är naturligt men fortfarande inte såpass smala att det ser konstigt ut.

Det är en sak att vara jävligt fascinerad av kroppen rent estetiskt och vilja smycka den på olika sätt, kanske också genom operation. Det är en helt annan sak att vilja uppnå någon slags naturligt skönhet eller stanna tidens gång på konstgjord väg. Människorna du träffar i din vardag kommer inte se att du är opererad, för dem kommer du bara att vara en jävligt snygg person och de kommer anta att det är naturligt. Det gör att idealen blir snävare och att acceptansen för olika ”skönhetsskavanker” blir mindre och mindre. Det tror jag verkligen är något otroligt negativt.

Ickefrågornas ickefråga.

En sak jag har otroligt svårt att fatta i hela den här abortdebatten är folk som tycker att sjukhuspersonal ska kunna välja om de vill göra ingreppet eller ej. I sak kan jag hålla med om att man borde kunna vägra att utföra vissa operationer, så länge det är känt i förväg vilket förhållningssätt läkaren har. Om det skulle bli ett stort samhällsproblem att vårdpersonal vägrade åt höger och vänster skulle man ju givetvis behöva vidta åtgärder, men där är vi inte nu.

Men det är väl inte inte så i dagsläget att man går till en mottagningen/läkare vilken som helst och ba: jag vill ha abort och så får man det bara sådär, på plats! Så fungerar det ju ingen annanstans inom vården så varför skulle det vara så i just denna fråga. Jag antar att man antingen går till en speciell klinik eller får en remiss till en läkare som erbjuder abort, på samma sätt som man får remiss för alla problem som sträcker sig över urinvägsinfektion.

Om man nu inte vill utföra aborter så kan man verkligen välja att inte jobba på en abortklinik eller inte specialisera sig till en sådan läkare som utför aborter (gynekolog, antar jag), svårare än så är det faktiskt inte. Detta är verkligen en ickefråga ur alla perspektiv, för även om man skulle kunna vägra så skulle det troligen spela otroligt liten roll på den faktiska möjligheten att genomgå abort och även om man inte kan vägra formellt så kan man verkligen undvika att jobba på mottagningar där abort ingår i ens arbetsuppgifter.

Det naturliga idealet.

Det naturliga idealet verkar mestadels inte leda till att folk faktiskt är mer naturliga, utan till att folk ljuger mer om huruvida de opererat sig och gör mindre extrema operationer.

En grej som är ganska vanlig är ju att kändisar uttalar sig i media och säger att de minsann varken äter nyttigt eller tränar, utan bara hur helt perfekta kroppar hela naturligt. De kan inte förstååå varför de är så smala eftersom de äter hamburgare och chips och geléråttor varje vaken jävla minut.

Men hela poängen är ju att folk ska tro att det är naturligt, och jag undrar bara hur i helvete man kan tycka att det är ett positivt ideal. Det borde ju vara rejält destruktivt att en massa människor går omkring och tror att vissa kan ha sådär snygga kroppar utan att göra en enda operation, utan att offra någonting. Det måste ju leda till otroligt mycket komplex.

Jag tycker folk borde vara lite mer ärliga om sina utseende och säga att: visst, jag ser ut sådär men jag har å andra sidan offrat något för det. Flera timmar på gymmet, en tråkig diet och kanske lite botox byggde denna vackra kropp. Det kostar tid, engagemang och pengar att se ut såhär.

För om man vill ha en perfekt kropp så måste man oundvikligen prioritera bort något annat, så är det. Och det borde alla ”unga tjejer” ha rätt att få veta från sina älskade förebilder, istället för att bli matade med svador om hur mycket alla andra kan äta utan att gå upp i vikt.

Tyras jävla tuttar.

Tyra Sjöstedt har ju ”kommit ut” med att hon gjort en bröstoperation.

Tyra skriver att ”ingen av hennes läsare” har att göra med om hon har opererat brösten eller ej. Jag tycker väl förvisso inte heller det, alla ska ha rätt till sitt privatliv. Däremot får man väl räkna med att man stöter på frågor om man har en av Sveriges största bloggar, där man dagligen bloggar om saker som rör ens liv. Det kommer liksom med en viss nyfikenhet när man hoppar på dettåget.

Men jag tycker att Tyra sänder ut väldigt konstiga signaler. Hon talar hela tiden om att ”unga tjejer” ska ha självförtroende och yada yada. Ständigt detta tjat om att man ska vara nöjd med sin kropp och hur nöjd hon är med sin perfekta kropp. Hon kör ju verkligen förebildskortet rakt igenom.

Det är okej att operera sig och vara en förebild, man kan ju faktiskt ha bra självförtroende för det. Men att ljuga om vad som har skett, bli arg när folk frågar för att ”det inte har med dem att göra” och samtidigt, dag ut och dag in, langa samma jävla falska svada om att man måste vara nöjd med sig själv, när man själv har värsta modellkroppen som ju dessutom inte ens är naturlig.

Tyra verkar tycka att det är mer okej om det är ”naturligt”, alltså om brösten inte har en väldigt stor storlek. Här ställs ju begreppet naturligt totalt på sin ända, för naturligt ska väl fan i mig inte innebära att det är en okej imitation av något som hade kunnat uppstå naturligt, utan att det faktiskt är naturligt, alltså i bröstfallet silikonfritt.

Och sist men inte minst: detta jävla tjat om att man gör det för ”sin egen” skull är så förbannat fånigt. Det säger väl sig själv att det är för min egen skull eftersom de flesta tycker om att man själv och andra tycker att man är snygg. Men det går väl ändå inte att komma ifrån att ideal påverkar ett sånt här beslut, jag tror verkligen inte att Tyra hade genomfört operationen om det inte var så att stora, fasta bröst är ett väldigt starkt ideal i samhället. Och dessutom: varför skulle det egentligen vara så jävla mycket mer moraliskt korrekt för att det är för ens egen skull? Bröstoperationer måste ju vara det enda i hela världen som är ”bättre” ju mer egoistiska de är.

Svar till Nemo.

Nemo är fundersam över att hans flickvän har gjort läpparna utan att han velat det. Han tycker att det är fult och undrar varför hans flickvän opererar sig fulare för honom men snyggare för ”andra”. Borde det inte vara han som är föremålet för hennes ansträngningar? Han frågar alla ”förhållandemänniskor” hur de skulle ha gjort.

Jag har själv funderat på att göra brösten. Inte förstora eller så, snarare göra dem snyggare. Jag skulle också kunna tänka mig att lasra bort fett från delar av min kropp. Jag har också diskuterat detta med min partner som har sagt bestämt nej. För han gillar mig ju trots allt som han ”hittade” mig. Jag kommer nog prioritera ett nytt objektiv framför ett par tuttar varje dag, men tanken finns där.

Klart man får ha åsikter om sin partners utseende. Jag har åsikter om både frisyr och klädstil och skulle ha åsikter om han ökade eller minskade mycket i vikt. Jag förväntar mig att han har detsamma och förstår absolut om han skulle tycka att det var otrevligt om jag förändrade mitt utseende mycket. Det blir väl konstigt om en kropp man är så van vid förändras.

Men när jag tänkt vidare på mina operationsfunderingar så har jag kommit fram till att inte vill operera mig för att han ska tycka att jag är snyggare. Det handlar faktiskt inte om att någon specifik person eller grupp ska tycka att jag är snyggare. Det handlar om att jag personligen vill vara mer nöjd med vad jag ser i spegeln.

Nu kommer jag inte på det där gamla spåret om att man opererar sig för sin egen skull. Det är klart att normer har mycket att göra med mina preferenser och att jag inte hade velat operera mig om det inte var för att utseende är så viktigt idag. Men det handlar fortfarande inte om att direkt tillfredsställa en tänkt betraktare, det handlar om att bli mer bekväm i sig själv.

Därför tycker jag att det är konstigt vilket fokus Nemo har på vem hans tjej är ute efter att tillfredsställa. Hon vill väl tillfredsställa sig själv och sina egna ideal så att hon ska vara mer bekväm med sitt utseende. Kanske mår hon dåligt över sina läppar varje dag. Visserligen kan det ofta vara så att något sådant bäst blir hjälpt av att man tar tag i sitt mående men det kan också vara så att det är en viss detalj i ens utseende som man finner otroligt störande. Då tycker jag att det är rimligt att vilja förändra det.

Jag tycker inte direkt att operationer och att göra sig vacker är något feministiskt som vissa verkar tycka. Däremot tycker jag att det är väldigt fel detta fokus på vad män vill ha i utseendedebatten. Alltid ska det tas upp att män minsann inte är intresserade av plastikopererade tjejer. Om killar hade haft en annan smak, hade det varit annorlunda då? Alltid detta ständiga fokus på mäns preferenser.

Hur ofta läser man egentligen att tjejer inte vill ha muskelknuttar när det rör sig om manliga ideal? Jag skulle lätt kunna figurera i en tidning och säga att jag inte vill ha män med för mycket muskler, för det är sant. Men sånt ser man aldrig för det är inte alls lika intressant att tala om kvinnors preferenser gällande saker och ting i allmänhet. Kvinnor antas däremot vara ute efter att tillfredsställa män hela tiden.

Så för att svara på Nemos fråga: för det första tycker jag att du ska överväga vad detta handlar om för din del. Är det så att du oroar dig för hennes mående och hennes självbild eller handlar det bara om dina personliga preferenser? Om du nu blir hemskt avtänd av att hon har fula läppar borde ni kanske inte vara ihop. Om det däremot handlar om att du tror att hennes operationer är osunda så borde du snacka med henne om det och ge henne hjälp och stöd. Men kom ihåg att hon framförallt måste vara bekväm i sitt eget utseende innan hon gör förändringar för att tillfredsställa dig!

Tack för tips BK!