Etikett: bröst

Hellre vara extrem än att alltid ”fixa till” lite.

Plastikkirurgi är ett otroligt laddat ämne som har diskuterats både hos Bloggkommentatorerna och Lady Dahmer på grund av Englas Beslut att fixa till brösten till som de var innan graviditeten. Jag måste säga att min syn har gått från att vara liberal till att bli mer och mer kritisk. Det är upp till var och en att göra vad de vill med sin kropp, absolut. Jag tänker inte döma någon som opererar sig och jag är inte heller helt främmande inför att göra det själv, även om jag inte tror att det kommer ske. Däremot tycker jag att man måste börja prata om vad det är som gör att plastikkirurgi har blivit såpass vanligt som det är, och framförallt vad den normaliseringen gör med vårat samhälle.

När man tänker på plastikkirurgi så tänker man för det mest på Kissie-personer. Människor som opererar till väldigt extremt, där det syns att de är opererade. Den typen av operationer tycker jag egentligen inte är något problem, för det är liksom inte så att folk går omkring och tycker att det ser normalt ut med så stora tuttar som Kissie har, och de flesta vill inte heller uppnå det idealet. Det är mer att likna vid tatueringar tycker jag, ett extremt uttryck som fungerar som en slags ”utsmyckning” av kroppen och inte något som smälter in. Det ser inte naturligt ut och det ska inte heller se naturligt ut, det är jävligt extremt.

Då tycker jag att det är värre hur det normaliseras att fixa till lite här och lita där. Ofta tycker människor att den typen av kirurgi är mer okej eftersom det ser ”naturligt” ut men jag menar att det är just det som är själva problemet. Problemet är att bilden av vad som är ett normalt utseende ständigt förskjuts till att kräva mer och mer tillfixning och omvårdnad. Det är det där som smyger sig på som är det som verkligen påverkar hur vi ser på skönhet, inte extremerna som Kissie. På samma sätt som det är är de uppenbart sjuka anorektikerna som får oss att vilja bli smala, utan alla de där personerna som är smalare än vad man är naturligt men fortfarande inte såpass smala att det ser konstigt ut.

Det är en sak att vara jävligt fascinerad av kroppen rent estetiskt och vilja smycka den på olika sätt, kanske också genom operation. Det är en helt annan sak att vilja uppnå någon slags naturligt skönhet eller stanna tidens gång på konstgjord väg. Människorna du träffar i din vardag kommer inte se att du är opererad, för dem kommer du bara att vara en jävligt snygg person och de kommer anta att det är naturligt. Det gör att idealen blir snävare och att acceptansen för olika ”skönhetsskavanker” blir mindre och mindre. Det tror jag verkligen är något otroligt negativt.

Tyras jävla tuttar.

Tyra Sjöstedt har ju ”kommit ut” med att hon gjort en bröstoperation.

Tyra skriver att ”ingen av hennes läsare” har att göra med om hon har opererat brösten eller ej. Jag tycker väl förvisso inte heller det, alla ska ha rätt till sitt privatliv. Däremot får man väl räkna med att man stöter på frågor om man har en av Sveriges största bloggar, där man dagligen bloggar om saker som rör ens liv. Det kommer liksom med en viss nyfikenhet när man hoppar på dettåget.

Men jag tycker att Tyra sänder ut väldigt konstiga signaler. Hon talar hela tiden om att ”unga tjejer” ska ha självförtroende och yada yada. Ständigt detta tjat om att man ska vara nöjd med sin kropp och hur nöjd hon är med sin perfekta kropp. Hon kör ju verkligen förebildskortet rakt igenom.

Det är okej att operera sig och vara en förebild, man kan ju faktiskt ha bra självförtroende för det. Men att ljuga om vad som har skett, bli arg när folk frågar för att ”det inte har med dem att göra” och samtidigt, dag ut och dag in, langa samma jävla falska svada om att man måste vara nöjd med sig själv, när man själv har värsta modellkroppen som ju dessutom inte ens är naturlig.

Tyra verkar tycka att det är mer okej om det är ”naturligt”, alltså om brösten inte har en väldigt stor storlek. Här ställs ju begreppet naturligt totalt på sin ända, för naturligt ska väl fan i mig inte innebära att det är en okej imitation av något som hade kunnat uppstå naturligt, utan att det faktiskt är naturligt, alltså i bröstfallet silikonfritt.

Och sist men inte minst: detta jävla tjat om att man gör det för ”sin egen” skull är så förbannat fånigt. Det säger väl sig själv att det är för min egen skull eftersom de flesta tycker om att man själv och andra tycker att man är snygg. Men det går väl ändå inte att komma ifrån att ideal påverkar ett sånt här beslut, jag tror verkligen inte att Tyra hade genomfört operationen om det inte var så att stora, fasta bröst är ett väldigt starkt ideal i samhället. Och dessutom: varför skulle det egentligen vara så jävla mycket mer moraliskt korrekt för att det är för ens egen skull? Bröstoperationer måste ju vara det enda i hela världen som är ”bättre” ju mer egoistiska de är.

Svar till Nemo.

Nemo är fundersam över att hans flickvän har gjort läpparna utan att han velat det. Han tycker att det är fult och undrar varför hans flickvän opererar sig fulare för honom men snyggare för ”andra”. Borde det inte vara han som är föremålet för hennes ansträngningar? Han frågar alla ”förhållandemänniskor” hur de skulle ha gjort.

Jag har själv funderat på att göra brösten. Inte förstora eller så, snarare göra dem snyggare. Jag skulle också kunna tänka mig att lasra bort fett från delar av min kropp. Jag har också diskuterat detta med min partner som har sagt bestämt nej. För han gillar mig ju trots allt som han ”hittade” mig. Jag kommer nog prioritera ett nytt objektiv framför ett par tuttar varje dag, men tanken finns där.

Klart man får ha åsikter om sin partners utseende. Jag har åsikter om både frisyr och klädstil och skulle ha åsikter om han ökade eller minskade mycket i vikt. Jag förväntar mig att han har detsamma och förstår absolut om han skulle tycka att det var otrevligt om jag förändrade mitt utseende mycket. Det blir väl konstigt om en kropp man är så van vid förändras.

Men när jag tänkt vidare på mina operationsfunderingar så har jag kommit fram till att inte vill operera mig för att han ska tycka att jag är snyggare. Det handlar faktiskt inte om att någon specifik person eller grupp ska tycka att jag är snyggare. Det handlar om att jag personligen vill vara mer nöjd med vad jag ser i spegeln.

Nu kommer jag inte på det där gamla spåret om att man opererar sig för sin egen skull. Det är klart att normer har mycket att göra med mina preferenser och att jag inte hade velat operera mig om det inte var för att utseende är så viktigt idag. Men det handlar fortfarande inte om att direkt tillfredsställa en tänkt betraktare, det handlar om att bli mer bekväm i sig själv.

Därför tycker jag att det är konstigt vilket fokus Nemo har på vem hans tjej är ute efter att tillfredsställa. Hon vill väl tillfredsställa sig själv och sina egna ideal så att hon ska vara mer bekväm med sitt utseende. Kanske mår hon dåligt över sina läppar varje dag. Visserligen kan det ofta vara så att något sådant bäst blir hjälpt av att man tar tag i sitt mående men det kan också vara så att det är en viss detalj i ens utseende som man finner otroligt störande. Då tycker jag att det är rimligt att vilja förändra det.

Jag tycker inte direkt att operationer och att göra sig vacker är något feministiskt som vissa verkar tycka. Däremot tycker jag att det är väldigt fel detta fokus på vad män vill ha i utseendedebatten. Alltid ska det tas upp att män minsann inte är intresserade av plastikopererade tjejer. Om killar hade haft en annan smak, hade det varit annorlunda då? Alltid detta ständiga fokus på mäns preferenser.

Hur ofta läser man egentligen att tjejer inte vill ha muskelknuttar när det rör sig om manliga ideal? Jag skulle lätt kunna figurera i en tidning och säga att jag inte vill ha män med för mycket muskler, för det är sant. Men sånt ser man aldrig för det är inte alls lika intressant att tala om kvinnors preferenser gällande saker och ting i allmänhet. Kvinnor antas däremot vara ute efter att tillfredsställa män hela tiden.

Så för att svara på Nemos fråga: för det första tycker jag att du ska överväga vad detta handlar om för din del. Är det så att du oroar dig för hennes mående och hennes självbild eller handlar det bara om dina personliga preferenser? Om du nu blir hemskt avtänd av att hon har fula läppar borde ni kanske inte vara ihop. Om det däremot handlar om att du tror att hennes operationer är osunda så borde du snacka med henne om det och ge henne hjälp och stöd. Men kom ihåg att hon framförallt måste vara bekväm i sitt eget utseende innan hon gör förändringar för att tillfredsställa dig!

Tack för tips BK!

Miranda Kerr behöver nog ingen ursäkt för att visa tuttarna.

Detta är bara för roligt. Miranda Kerr (het brud, modell för victorias secret) har lagt upp en bild på när hon ammar. Folk blir arga eftersom det är ”oanständigt”. Hur en tjej som visar upp sexiga underkläder inför press och en massa människor i direktsändning kan bli oanständig för att hon matar sitt barn övergår mitt förstånd.

Kvinnor som ammar offentligt får mig att må illa. Det är bara en ursäkt för dem att få visa tuttarna. De är en skam och borde skämmas.

Äskar denna kommentar. Allvarligt talat: om Miranda Kerr skulle vilja visa brösten så skulle nog inte playboy eller likvärdigt magasin vara sena att tacka ja. Jag tror inte att Miranda Kerr behöver en ursäkt för att visa tuttarna, snarare behöver hon förklara varför hon inte gör det.

Sen tänker jag mig följande: Miranda Kerr skaffar barn, går igenom en hel graviditet, bara för att kunna visa sina bröst. Det är bara för mycket.

Lite om min samtid.

  1. Övervakning i alla ära, det var inget oväntat. Men varför i helvete har Beatrice Ask på sig en rutig ”bröst-väst”, dvs en (ofta mörk, dvs slimmande) väst som har sin urringning under brösten och som är menad att bära tillsammans med en vit (dvs förstorande) skjorta för att ge en illusion av större tuttar. Dessutom är den för stor. Det måste vara det fulaste jag sett på en politiker.
  2. Är det bara jag som får lite Berlusconi-vibbar av den här ”parliament princess”, alltså Jimmie Åkessons blonda, 20-åriga, ”partyglada” sekreterare. Hon hade tänkt varva det politiska ”på ett snyggt sätt med mitt privatliv där både mode, fest och shopping ingå”.

Alla barn borde ammas tills de är fem!

Jag kan verkligen tänka mig hur sura folk kommer bli över detta. Man kan använda bröstpump, tycker Lars Ohly. Ska barnen slitas från sina mödrars naturliga barm och bli matade med flaska? Hemska tanke! Jag kan verkligen tänka mig moralpaniken som väl redan satt igång. Själv vet jag ingenting om amning men man fasar väl långsamt ut den under tid och då kan väl mamman amma när hon är hemma och så kan ungen få vanlig mat när pappan är det?

Den värsta gojan mot delad föräldraledighet är att barn minsann skapar ett ”speciellt band” till sina morsor. Klart som fan man gör, men har man tur kan man bilda ett speciellt band till sin farsa också, men då krävs det ju att snubben är närvarande. Speciella band bildas till alla familjemedlemmar, kanske speciellt till den som burit dig i sin mage men även till resterande.

Nu tycker jag att en exakt uppdelning utan svängrum för karriärfrågor och liknande är ganska dåligt. Visserligen förstår jag att det egentligen är det enda sättet att göra det hela totalt jämställt, men jag är inte så säker på att total jämställdhet är så viktigt så att all form av självbestämmande i frågan ska få stryka på foten. Dessutom har jag fått uppfattningen att folk delar lika i högre och högre utsträckning ändå. Kanske blir det aldrig helt lika statistiskt, men det viktiga tycker jag är att det inte är någon självklarhet att mamman får ta mer utan att båda alternativen ska anses möjliga.

Fast det är svårt. Å enda sidan är jag liberal och tycker alltså att var och en själva ska få bestämma, men när det gäller kvinnofrågor (och andra frågor också) så går det lite väl långsamt för att man ska kunna lita på att det löser sig själv. Då kan en kort period av detaljstyrning vara rimlig. Dock inser jag själv hur subjektivt det är med ”en kort period” så jag antar att det ändå inte skulle fungera. Hellre frihet med de nackdelar det medför än att ta de risker som alltför stort statligt detaljstyre innebär.

Det var svårt att förutse Malin Wollins reaktion här. Å ena sidan så är hon en rabiat morsa som skulle kunna lacka över att hon inte får amma sitt barn till det är fem, å andra sidan så älskar hon när staten sätter upp regler för saker och ting. Tydligen valde hon det senare.

Varför kan inte jag få vara plattbystad.

Något jag sörjer med min kropp är att jag inte är lite mer plattbystad. Jag har en ganska stor byst och dessutom en bred rygg, vilket jag tycker är skitfult, det ser okvinnligt och klumpigt ut.

Jag har dock kommit över detta, det känns helt okej att ha skavanker för det har ju dem flesta, men jag sörjer att jag aldrig kommer kunna se sådär avskalat sexig ut i bara en t-shirt (stavade ti-shirt först, haha) och trosor, för t-shirts sitter alltid som tält på mig. Tight över bysten och så ett rakt fall vilket ger en viss gravidlook. Fy!

Synd, för det sexigaste jag vet är smala, raka tjejer med enkla gråa kläder. Jag vill också vara sexig.

Det är ju faktiskt kvinnorna själva som är hela grunden till patriarkatet, för vem vill jobba med oss när vi är så himla jobbiga. Alla killar däremot är så jävla perfekta och sköna att ha att göra med.

Blondinbella tycker att det minsann bara är kvinnor som klankar ner på kvinnor och att det är vi kvinnor som alltid ska lägga krokben för varandra. Jamen vad skönt då, att få det utrett. Skälet till att kvinnor är eftersatta i samhället är alltså inte att vi lever i ett patriarkat utan att alla kvinnor är så himla snikna och inte unnar varandra framgång. Så jävla skönt när Blondinbella reder ut det åt en.

Det Blondinbella verkar missa är att hon dagligen för hundratals kommentarer från tjejer som tycker hon är perfekt och önskar att de var som hon. Killar skriver också, såklart, men framförallt tjejer för Blondinbellas blogg är en blogg som framförallt läses av tjejer. Konstigt att hon får fler negativa kommentarer från tjejer då?

Det finns en utbredd uppfattning att tjejer är så komplicerade, snackar så mycket skit och är allmänt svåra att ha att göra med, och att killar är så himla enkla och okonstlade och bara så jävla sköna att vara med. Bara ta en öl med grabbarna och dunka varandra i ryggen och så är allt bra. Killar unnar varandra framsteg i karriären, kvinnor snackar skit och lägger krokben för varandra.

Alla dessa (alltid snygga) tjejer som snackar om hur mycket bättre de trivs med killar för att de är så himla okomplicerade, de vill vara så jävla grabbiga och avslappnade och coola, skrattar gärna åt ett sexistiskt skämt då och då för att visa hur jävla sköna de är, hur jävla lite de är som tjejer är mest.

Urtypen av en sån här tjej är Kenza: hon är skitsnygg, skittjejig, lite ”crazy” och trivs självklart bättre med killar än med tjejer. Grejen är dels att det är så jävla löjligt att tillskriva killar egenskaper som okomplicerade och ”sköna” för det är liksom inte så. Killar snackar lika mycket skit som tjejer gör, det är bara det att tjejer som Kenza hänger med sina killkompisar när de typ tar en öl. Vem fan snackar om sånt när man är ute på krogen, det går ju inte att snacka alls då. Dessutom så är det ganska naivt av Kenza att tro att alla hennes killkompisar hänger med henne, den skitheta, rika och coola modellen på samma premisser som med sina närmaste killkompisar. Likaså är det naivt av Blondinbella att tro att hennes affärskumpaner skulle behandla henne på samma sätt som en random bloggläsare (random bloggläsare är givetvis ofta en tjej eftersom Blondinbella attraherar tjejer som målgrupp).

Det är så himla konstigt att kvinnor nedvärderar sitt eget på det här sättet och det vittnar ju dessutom om ganska liten insikt i hur folk beter sig. För visst finns det okomplicerade människor, men det har nog mer att göra med individuella egenskaper än kön och framförallt hur väl man känner personen ifråga. De flesta bjuder på ett visst djup och en viss komplikation när man lär känna dem, annars hade det fan varit bra tråkigt.

Men än värre är när man som Blondinbella beskyller kvinnors sämre ställning i samhället på kvinnorna själva. Det kan inte bara vara så att just den där tjejen var dum i huvudet, på samma sätt som vissa män begår övergrepp. Blondinbella försöker få det att framstå som att hon inte alls är drabbad av patriarkala strukturer, vilket jag starkt tvivlar på att hon inte är. Men övergreppet gick givetvis bara att skylla på en man, men när en kvinna säger att hon använder sina tits för att få yrkesfördelar så är det kvinnor som grupp det är fel på. Det säger ju en del om hennes världsbild.

Om bikini på barn.

Bloggkommentatorerna ironiserar (helt berättigat) över moralhetsen kring föräldraskap. Just nu är det Alex Schulman som har hamnat i blåsväder för att han låter sin dotter ha bikini.

Jag tycker också att det är orimligt att tycka att föräldrar är dåliga för att de röker, dricker eller kollar på porr, men just grejen med bikini på barn kan jag verkligen förstå. Inte för att det är dåligt ur ett genusperspektiv, vilket är ett perspektiv jag har ganska svårt att förstå, men för att man sexualiserar något som borde vara osexuellt.

Iden med bikini är ju att man ska täcka att par bröst som ju är något sexuellt, alltså blir bikinin i sig sexuell. Inte för att jag tror att en 1-åring bryr sig nämnvärt eftersom de inte vet något om knulle, men det skickar onekligen ganska märkliga signaler till omgivningen att man anser att barnet har något där som behöver döljas. Att dölja brösten borde inte vara nödvändigt ens för vuxna i något sammanhang och därför anser jag att det är dumt att föra den typen av normer längre och längre ner i åldrarna.

Sen ska man givetvis inte förvägra barnet att ha något det önskar, men man ska inte heller tvinga på barn vuxenvärldens normer tidigare än det behövs. Med risk att låta som någon kristen konservativ tant så tycker jag att barn ska få vara barn, i alla fall i det här avseendet.

Och när det gäller bikini på barn som en ”kul grej” så har jag ganska svårt att förstå det roliga i barn som gör vuxna saker. Dessutom tycker jag att det är respektlöst och fjantigt att skämta med sina barn på det sättet, många hävdar ju att ungarna inte fattar, men jag tror att de flesta barn har mer känsla för vad som pågår i deras omgivning än vad många tror, och att vara reducerad någon slags skämt är obehagligt för de flesta.

Om vitsen med retuchering.

Bloggkommentatorerna har skrivit om Kissies Beryktade retuscheringskonst och frågar sig vad meningen är.

Meningen är att att Kissie definierar hela sin personlighet utefter sin blogg, hur mycket hon än försöker förneka detta. Faktum kvarstår att Kissie är den person hon visar upp i sin blogg, endast, hon verkar inte ha en personlighet utanför det. Visserligen tjatar hon alltid om ”Alexandra”, den person som hon säger sig vara privat, men det är väl knappast någon annan än hon själv som tror på den smörjan. Kissie bryr sig inte om hur hon uppfattas i verkligheten eller om hur hennes blogg färgar det intryck hon ger på folk, hon bryr sig bara om sin bloggpersonlighet och ju snyggare, provocerande och utpräglad den är desto bättre. Alltså ställer sig Kissie inte frågan hur folk uppfattar henne i verkligheten.

Det är obehagligt med människor som skapar sig alteregon som ursäkt till att bete sig som ett svin i vissa sammanhang. Att säga att det inte är ens ”riktiga” personlighet är så jävla förljuget och efterblivet. Människan är inte så skapad att man har två olika personligheter såvida man inte har någon slags (ganska ovanlig) psykisk sjukdom. Det finns inga handlingar man inte kan ansvara för. (Undantaget dem som men begår under hård psykisk eller fysiskt tryck, vilket inte är fallet när det gäller Kissie. Jag tror knappast att någon sitter med pistolen mot hennes huvud och tvingar henne att spela den där rollen).

Nog om det. Det som är så obehagligt med Kissie är hur hon totalt skiter i hur hennes privatliv drabbas av bloggen. Hon skriver att hon hatar sin nyfödda halvsyster, skaffar ett par gigantiska bröst jag starkt misstänker att hon inte vill ha, lägger ut en videoblogg där hon mordhotar Bella och Tyra innan deras program och retuscherar sina bilder så att hon ser ut som en karikatyrbild på en utvikningsmodell. Även om det från början kan ha varit en oskyldig lek så är det uppenbart att bloggpersonligheten Kissie har tagit över Alexandra, för med det ryktet och den framtoningen så sabbar man tyvärr stora delar av sitt liv, om jag var Kissies morsa hade jag till exempel inte blivit så glad av att hon smutskastade min dotter i vartannat inlägg. Framförallt så kommer Alexandra mer och mer formas efter sin bloggakarraktär, för så är det när man spelar en roll flitigt.

Alexandra tycks inbilla sig att det inte är så det fungerar, att man kan separera sin offentliga personlighet från sin ”riktiga” och att dessa tu inte influerar varandra vilket givetvis bara är banalt. Kissie har många vänner genom bloggen, hon har bloggen som sitt jobb och utöver det så ägnar sig åt aktiviteter att skriva om i bloggen. Dessutom har de flesta hon träffar läst hennes blogg, vilket gör att deras förväntningar på henne är att hon ska bete sig som i den, och om folk förväntar sig något visst av en person så levererar personen för det mesta just det.

Men det här förstår inte Alexandra, hon tror att Kissie är en mask som hon kan ta av och sätta på närhelst hon behagar, hon tror att både hennes anseende och hennes egna personlighet ska stå oberörda när hon väljer att ta av den. Jag önskar henne lycka till, men jag tror tyvärr inte att det kommer fungera. Man kan inte byta personlighet bara sådär.