Arbetsförmedlingen.

Var på arbetsförmedlingen idag. Vilken plats alltså, full av negativitet. Man får tydligen inte använda svartjobb som en referens när man går via dem…

Tänkte på följande: tänk om man klädde upp sig för att gå till arbetsförmedlingen. Sjukt det hade varit. De flesta som var där hade nog inte klätt upp sig.

Fick veta att när man varit arbetslös i tre månader så kan man få starta eget-bidrag. Ska fan starta eget då. Ett bloggföretag. Ska investera alla pengar i kamerautrustning och fancy statistikmätningsverktyg för min blogg. Håhå.

Marcus Birro har förvandlats från en människa till en symbol för pajaskonster.

Den stora upplösningen på hela Birro-spektaklet: han lämnar nu Sverige! Egentligen hade det väl räckt med att lämna internet. Tydligen blev det för mycket hat.

Vad finns det egentligen att säga om detta? Jag vet inte om jag ska tycka att det är roligt eller tycka synd om Birro. Det är svårt att komma ifrån att han är en av de största pajasarna i Sverige och dessutom har ganska inskränkta och fördomsfulla åsikter om saker och ting. Och att han, faktiskt, förtjänade kritiken den här gången. Inte att folk skrev att de vill se honom död, men att folk lev arga och ironiserade var absolut berättigat.

Många tycker att man ska ”kunna ta” kritiken som offentlig person. Jag vet inte om jag håller med. Givetvis ska man alltid kunna ta kritik för saker man lägger ut offentligt men det gäller oavsett om man är offentlig eller inte. Och var går egentligen gränsen för att en person ska bli ”offentlig”? Jag tycker att det är ett ganska obehagligt begrepp. Folk glömmer allt för ofta att offentliga personer också är individer.

Men trots detta, trots moralen, så tycker jag att Birro är en sån jävla pajas och jag tycker att hans utspel är så himla lustiga. Jag orkar liksom inte bry mig om personen Birro eller hans familj, han har förvandlats från människa till en symbol för pajaskonster.

Man kan vara en idiot och ändå har MVG i alla ämnen.

DennisM är personen jag älskar att hata. Hans präktiga och grovt nymoralistiska image får mig att fullständigt balla ur. Han har infört en kategori på sina blogg med titeln ”om jag fick bestämma”. Som illustration till kategorin så har han en bild på sig själv med ”seriös” blick, mot en bakgrund av… svenska flaggan! Fatta vibbarna.

I första inlägget gick han ut med att tycka att invandrare som begår brott ska utvisas (dock bara innan de erhållit medborgarskap, vilket väl ändå får ses som ett uppköp i förhållande till SD:s åsikter) och att man skulle ”höja straffen” för diverse våldsbrott. Allt i sann nymoralistisk anda.

Men hans senaste inlägg tar ändå priset!

…skulle högskoleprovet tas bort! Som det ser ut idag kan vem som helst, som har G i kärnämnena och ett visst antal kurser som krävs för högskoleutbildningen, komma in på högskola/universitet genom att sätta sig ner i en stol EN dag och lyckas bra på ETT prov – högskoleprovet. Det är väldigt orättvist mot oss som har jobbat & slitit för att få bra betyg under hela gymnasiet (och kanske även i grundskolan för att komma in på rätt gymnasielinje) att någon kan ta ens plats enbart genom att lyckas bra på ett prov. Nej, ta bort HP-kvoten och öka chansen till de som jobbat för sina betyg och verkligen visat att de vill. Vill man komma in på högskolan eller universitet och inte har betygen ska man i så fall få plugga upp dem och möjligheten till det skulle bli större!

Snubben vill alltså ta bort möjligheten att komma in på talang för att det är orättvist. Han tycker inte att de som är mest kompetenta ska komma in på högskolan, han tycker däremot att de som kämpat mest vid rätt tillfälle i livet ska göra det. Personligen är jag av åsikten att den som är bäst lämpad för en utbildning ska komma in.

Det är inte så att man fixar högskoleprovet på ren tur, vilket Dennis verkar tro. De flesta som lyckas bra har antingen pluggat arslet av sig eller är grymt allmänbildade och smarta. Men de har kanske misslyckats i skolan av olika skäl.

Dennis tycker att man ska få komma in på skolan för att man visat att man vill. Med den iden skulle man väl lika gärna kunna införa ett betyg som bygger på hur mycket man ansträngt sig. Såhär skulle de säga till mig: ”alltså Fanny, du är grymt smart, men tyvärr kan vi inte ge dig ett bra betyg för du har inte ansträngt dig tillräckligt mycket”, ty det är precis så det är. Alla mina bra betyg bygger på ren intelligens, för inte fan har jag ansträngt mig.

Såhär tycker jag: man kan vara en idiot och ändå ha MVG i typ alla ämnen (Dennis är ett bra exempel, tror han fick ca 19.5 eller så). Därför tycker jag att man ska ta in på intervjuer så mycket som möjligt istället. En läkare ska till exempel ha en viss social kompetens och ett engagemang i yrket, för om inte det finns där så spelar det ingen roll hur höga betygen är. När man mäter kunskap så tycker jag också att man ska lägga mer vikt vid test som antagningsmetod, för man kan ju ha MVG i allt utan att ha den minsta förståelse för det.

Vad spelar det för roll att man ansträngt sig i tre år om man fortfarande är en idiot? Meningen med utbildningssystemet är väl ändå att vi ska ha kompetenta människor i våra yrken, inte för att skapa någon slags bedräglig rättvisa.

Jag hade gärna jobbat med min blogg.

Om jag skulle räkna ut hur många timmar jag lägger på bloggen dagligen så skulle nog resultatet vara ganska nedslående. Jag tar ju en massa foton som jag lägger upp på bloggen, och sammanlagt fotar jag kanske en timme varje dag. Jag lägger upp mina outfits på bloggen, och att klä på mig tar väl ungefär en kvart utslaget.

Utöver detta så uppdaterar jag mig på nyheter som jag ibland skriver om på bloggen. Det tar väl drygt en timme i anspråk. Och så är det ju själva skrivandet, som kanske tar två timmar.

Det som driver mig till detta är inte att jag måste, utan att jag gillar det jag gör. Jag tycker om responsen jag får för det, jag tycker om att skriva och jag tycker om att fota. På samma sätt gillar jag att göra en mängd energikrävande saker. Bland annat att träna, knulla, laga mat och spela tv-spel. Betyder det att jag arbetar?

Den här kvinnan har blivit utförsäkrad eftersom hon anses arbetsför. Anledningen: hon bloggar. Hon bloggar om att leva med en sjukdom som gör att man knappt kan ta hand om sig själv. Jag skulle gärna vilja läsa hennes blogg, men har inte kunnat hitta den. Tråkigt att de inte länkar från artikeln.

Nu vet jag inget om hennes sjukdom men jag vet att det bästa receptet på depression är inaktivitet. Jag tror att många som är sjuka skulle tjäna markant på att aktivera sig i alla fall i någon mån, för aktivitet skapar energi. Det vet väl alla som någon gång ägnat en vecka åt att göra ingenting: man blir trött, inte utvilad.

Det finns någon slags heltidskult i samhället. Antingen så ska man arbeta heltid eller så ska man inte göra något alls. Är man sjuk så ska man ligga som ett passivt kolli och vänta på att någon ska vända på en så man inte få liggsår. Det är elakt och dessutom kontraproduktivt.

Alla mår bra av att göra saker de gillar! Att ta ifrån sjuka deras hobbys för att det finns folk som tjänar pengar på dem är bara så jävla efterblivet att jag smäller av. Jag förstår inte hur man kan förvänta sig att någon ska må bättre av det.

Lyssna här f-kassan: jag hade gärna tjänat pengar på min blogg. Jag skulle älska att tjäna pengar på att göra något jag tycker om. Men det är tyvärr ingen jobb för mig, det är en hobby. Tråkigt men sant.

Platons fucking idé om humor.

Herre. Jävla. Gud.

Detta är bara för roligt. Jag skrattar så jag gråter.

Marcus Birro hade ju för några dagar sedan ett relativt uppmärksammat utspel där han skrev en krönika om att han kände sig hotad av en flicka som satt i rullstol och bad om hjälp (här skrev jag om det).

Traumatiskt nog för Birro var hon inte rullstolsbunden utan fejkade bara =(. Dessutom hade hon konstiga öststatsmän bredvid sig. Marcus Birro förlorade sin tro på mänskligheten i allmänhet och öststatsmän i synnerhet. Mer idiotisk krönika får man leta efter.

Nu har det kommit fram att Marcus Birro hamnade rakt i inspelningen av ett TV-program som heter ”varning för barn”. Arrangemanget var ett dolda kameran-inslag. Tydligen var de som var med flickan produktionsteamet, vilket bestod av två killar och två tjejer. Satan vad jag vill veta deras nationalitet! Bara för att få reda på om det var några öststasmän eller om Birro helt enkelt blev förledd av sina fördomar om att allt som är obehagligt är från öststaterna.

Den mannen alltså. Vilket jävla allvar han tar sig själv på. Det är för mycket för att jag ska kunna hantera det. Jag tänker på hans nästa krönika. Jag tänker mig att den kommer handla om hur media utnyttjar stackars människor på gatan och använder dem som försökskaniner i elaka sociala experiment, bara för att tjäna pengar. Säkert kommer han åberopa lagar och ”ansvar” för att få bukt med detta.

Herregud vad jag kommer skratta gott då.

Miranda Kerr behöver nog ingen ursäkt för att visa tuttarna.

Detta är bara för roligt. Miranda Kerr (het brud, modell för victorias secret) har lagt upp en bild på när hon ammar. Folk blir arga eftersom det är ”oanständigt”. Hur en tjej som visar upp sexiga underkläder inför press och en massa människor i direktsändning kan bli oanständig för att hon matar sitt barn övergår mitt förstånd.

Kvinnor som ammar offentligt får mig att må illa. Det är bara en ursäkt för dem att få visa tuttarna. De är en skam och borde skämmas.

Äskar denna kommentar. Allvarligt talat: om Miranda Kerr skulle vilja visa brösten så skulle nog inte playboy eller likvärdigt magasin vara sena att tacka ja. Jag tror inte att Miranda Kerr behöver en ursäkt för att visa tuttarna, snarare behöver hon förklara varför hon inte gör det.

Sen tänker jag mig följande: Miranda Kerr skaffar barn, går igenom en hel graviditet, bara för att kunna visa sina bröst. Det är bara för mycket.