Gud vad förvirrande när folk tycker olika.

Malin Siwe skriver en synnerligen idiotisk ledare i Expressen om att man minsann inte borde få hångla på tunnelbanan. Det uppfattas tydligen som stötande. Hon drar en parallell till att ha samlagsrum på skolor, vilket jag ändå tycker är ganska skilt från offentligt hångel.

Förutom att vara en moralkärring så skriver Malin också att det är märkligt att folk försvara offentligt hångel samtidigt som det så att säga ligger i tiden att vara moralist. Detta tycker Malin är förvirrande.

Det underliga är att det offentliga hånglet har så många försvarare i en tid som annars sätter upp nya gränser för sexualitet i det privata. Statligt anställda får inte bo hotell som har porr i utbudet på tv:n och inte kolla porr i datorn på ledig tid på tjänsteresa. Trots att det tittandet är alldeles frivilligt och högst enskilt.

Man får då anta att Malin inte tror på det här med att olika åsikter och rörelser kan existera i samma tid. Jag kan meddela att det tack och lov kan göra det! Rörelse och motrörelse existerar samtidigt. Gud va bra!

Jag kan till exempel se en mycket rimlig förklaring till denna förvirring i den ”svenska” inställningen till detta: sexliberalerna blir mer högljudda just eftersom det finns så många moralister som ska komma och förstöra. Om det inte fanns en så stark rörelse mot allt som har med sexualitet att göra så skulle åtminstone inte jag vara särskilt engagerad i frågan.

Jag menar herregud. Vi lever i en tid där en statligt anställd inte få titta på porr på sin fritid. Är inte det sinnessjukt? Det är inget annat än ett oförlåtligt ingrepp på den personliga friheten och det borde vem som helst med minsta gnutta vett i kroppen fatta. Och just därför är det så viktigt att alla som är emot denna nypuritanism höjer sina röster emot denna ordning.

Skillnader.

Jag jobbar ju då som lärarvikarie för den som inte har fattat det. Jag har jobbat som det i exakt tre dagar och tycker att det är fantastiskt roligt.

Första dagen var jag ute på en skola på pendeltågslinjen. Dagen efter var jag på en skola i innerstan. Jag hade elever som gick i åttan och nian.

Vad som gjorde mig så himla ledsen var skillnaden på de här två klasserna och skolorna. På skolan i förorten fanns det inte pennor till alla i bildsalen, på skolan i stan fanns allt material fint samlat. På skolan i förorten var eleverna glada om de fick G, på skolan i stan blev de sura om de ”bara” fick VG.

Jag tror knappast att detta var en slump, det verkar vara regel att ju längre från stan en skola ligger desto sämre är det. Det var ju något jag visste men det är så tråkigt att se hur stor skillnad det faktiskt kan vara.

Dagen.

Hurtigt nog gick jag och mamma en promenad åtta på morgonen och köpte bröd.

Lifestylebageriet där jag bor. De ”bakar bara med RIKTIGT smör” samt har böcker om RIKTIG mat utspridda lite överallt i lokalen.

Sen gick vi hem.

Jag fotade en jävla bro, som vanligt.

Morgonkaffe.

Sen åt vi våfflor.

Detta är min syster Boel.

Nikolai.

Feminism del tre, den kvinnliga orgasmen.

Det talas mycket om kvinnor och deras orgasmer. Om g-punktorgasmer och klitorisstimulans och att den kvinnliga orgasmen borde ses som lika självklar som den manliga.

Jag var tvungen att vara sexuellt aktiv i flera år innan jag kunde komma och det är fortfarande bara under vissa mycket specifika omständigheter jag kan göra det. Det kräver en viss ställning, en viss sorts sex och så vidare. Vad jag tror gör mig lite speciell är att jag har lättare att få orgasm via penetration, utan stimulans på klitoris. Framförallt är det skönare.

I varenda tjejtidning kan man läsa om hur man ska gå tillväga för att få orgasm. Om en massa olika spännande orgasmer som tydligen ska vara lite extra sköna. Jag kan bli otroligt trött på detta orgasmtjat. Jag trodde att det var fel på mig för att jag inte kunde komma. Jag fejkade och hade mig. Jag hade till och med dåligt samvete för att jag inte förmådde njuta ordentligt. När jag väl lyckades få orgasm så blev det plötsligt otroligt viktigt och sexet kändes ”ofärdigt” utan den, så är det fortfarande.

Det är tråkigt att det enda sex ska handla om är att och hur man får orgasm. Missförstå mig inte nu: orgasm är skönt och en viktigt komponent i mitt sexliv. Jag skulle tycka det var trist att aldrig få orgasm eller att få det väldigt sällan. Men samtidigt kan jag fundera på om denna jakt på orgasm inte begränsar mig lite för mycket i mitt sexliv också. Ganska ofta kan jag känna att jag inte orkar med sex helt enkelt för att jag inte orkar med hela proceduren som krävs för att komma, men att jag kanske skulle ha orkat litegrann, så att det ändå kunde vara skönt. Eller att jag inte ids testa nya saker eftersom jag vet hur jag kan komma, och inte intresserar mig för att ta sexet till en nivå utöver det.

Många får nog mest prestationsångest av denna eviga orgasmpropaganda vi utsätts för i våra liv. Vi blir ju verkligen matade med tjat om hur man ska uppnå den bästa orgasmen, hur man ska få flest orgasmer, vilka hjälpmedel man ska använda för att få orgasm och så vidare. Men inget av dessa tips har någonsin hjälpt mig. Vad som har hjälpt är att experimentera våga testa nytt och våga köra på det man faktiskt gillar. Om man har sex ofta och inte är rädd för att testa nya grejer så kommer nog orgasmen förr eller senare, och dessutom har man det skönt på vägen.

Faktum kvarstår dock att den manliga orgasmen ses mer som en självklarhet i samhället. När killen har kommit är sexet för det mesta slut, och annars fortsätter de flesta nog tills killen kommer. Killar som inte får orgasm så enkelt tycker i regel att det är jobbigt och tjejer känner sig misslyckade om de inte lyckas få killen att komma. Kvinnlig orgasm ses inte alls på på samma sätt, det är mer så att killen ”lyckas” eller är ”snäll” om tjejen faktiskt kommer, men om hon inte gör det hör det till det normala. Detta trots att många tjejer säkert skulle kunna komma med ganska enkla medel.

Jag tror inte att lösningen på detta är att utropa orgasm som någon slag kvinnlig rättighet. Tvärtom tror jag att man måste sänka orgasmfixeringen i samhället överlag, både för män och kvinnor. Vara nöjd med sexet om det var skönt även om man inte nådde hela vägen fram och sluta se den manliga orgasmen som slutpunkten i ett samlag. För att börja fokusera mer på orgasmer i allmänhet kommer nog inte att resultera i något gott för de flesta. Det kommer att ta fokus från allt annat trevligt som finns i sex. Och faktiskt så tror jag att orgasmkvoten i samhället kommer höjas markant om folk istället för att läsa orgasmtips i Cosmopolitan istället började ha sex ofta och själva försökte ta reda på vad de gillar och inte gillar.

Följdfråga till Mogi.

Mogi ställer sig den mycket intressanta frågan om man som läkare skulle hjälpa en person som kommer in på ens mottagning och behöver akut hjälp, även om personen ifråga har våldtagit folk och mördat. Mogi säger att hon nog inte skulle göra det.

Då har jag en följdfråga.

Tänk dig att du jobbar som läkare och det kommer in någon på din mottagning som är akut sjuk, personen ifråga kommer troligen att dö om hen inte får hjälp. Dilemmat är bara att den här personen skattefuskar genom att göra avdrag för sina shoppingturer i Paris och New York eftersom det är så kallade ”tjänsteresor” för bloggen. Den här personen lägger dessutom lika mycket pengar på tunikor på en vecka som det kostar att genomföra operationen. Skulle du hjälpa personen, även om hen har struntat i att betala skatt?

Personligen skulle jag inte ge den personen hjälp eftersom jag tycker att man ska betala skatt om man nu ska kunna förvänta sig hjälp. Dessutom så tycker jag att personen ifråga skulle kunna strunta i en tunika eller två och betala sin egen jävla sjukvård eftersom hen uppenbarligen inte har lust att bidra till andras.

Aprilskämt från Sl.

Sl langade ju ett aprilskämt. Noga utannonserat överst på sidan att det var ett skämt, dessutom. Så att ingen fick för sig att ta det på allvar.

Mina reaktioner när jag läste det:

  1. Ilska. Till en början gick jag på det, nämligen. fråga är ju vem det säger mest om, mig eller Sl?
  2. Ilska igen. Skulle de inte bara kunna lägga pengarna på att lösa det jävla problemet istället för att göra putslustig reklam? Det verkar som om Sl tror att de skulle kunna bli utkonkurrerade, men så är ju inte fallet?
  3. Sen tyckte jag att det var lite roligt också. Det hade dock varit mer träffsäkert om de kallat taken för ”trygghetstak” istället för ”punktlighetstak”.