En sån där jävla dag.

Idag är en sån där dag: alla kläder sitter dåligt, min mage ser ut att bära på tvillingar i sjunde månaden, all mat är äcklig, jag vill inte göra något alls utom att möjligtvis hoppa framför ett tåg, dock pallar jag inte riktigt anstränga mig för att ta livet av mig. Jag är bara så jävla oglad, omotiverad, opepp och osnygg att det inte är riktigt klokt. Jag längtar bara till att klockan ska bli åtta så att jag kan lägga mig och sova utan att fucka dygnet totalt.

Jag undrar verkligen vad det är som gör att vissa dagar bara framstår som en oändlig pina som inte ens kan räddas av en stor dos choklad medan man vissa dagar är otroligt glad och pepp. Intervallerna ter sig helt ologiska för mig, jag fattar inte sambandet för fem öre. Nu ska jag gå och gräva ner mig i mina sorger.

Bilder.

Jag har fotat som en galning idag och igår, när jag kom hem hade jag 700 bilder på kameran. Givetvis så är en massa skit och fyllebilder men överlag är ju otroligt nöjd med objektivet. Det blir väldigt fina och skarpa bilder trots dåliga ljusförutsättningar. Alla bilder ovan är tagna med det.

Snart står jag väl där och blingar mobilen själv.

Fatta att blinga sin mobil hos en professionell mobilstylist. Ibland vet livstilismen inga jävla gränser känns det som.

Jag har aldrig fattat grejen med att ha snygga prylar, alltså snygga mobiler/datorer/musikspelare eller vad det nu kan röra sig om. För min del räcker det med snygga kläder.

Att ha en anteckningsbok som matchar ens väska eller ens ide om det perfekta livet känns så överflödigt. Men å andra sidan tyckte jag att snygga väskor var onödigt för tre år sedan och för ännu längre sedan tyckte jag inte att det  spelade roll vilka skor man hade. Så snart kommer väl även jag stå där och vara sjukt noggrann med vilken färg jag vill ha på mobilskalet för att det ska funka ihop med mina ögon.

Fylleblogg.

Jag är full och Emanuel lagar fyllekäk åt mig, livet kan med andra ord inte bli bättre. På vägen hit diskuterade jag Sd med tre olika personer, två var helt efterblivna varav en hela tiden poängterade att hon ”var vegan och älskade djur” och en var vettig.

Jag har även köpt ett nytt objektiv till min kamera, nämligen Canon EF 50mm f/1,8 II. Massa konstiga siffror som ingen fattar eller borde fatta, men det är fast (dvs går ej att zooma med) och är mycket ljuskänsligt i förhållande till mitt andra objektiv som är det vanliga standardobjektivet för canon, så det går att ta finare bilder i dåligt ljus.

Jag älskar det hur som helst, det har blivit sjukt fina bilder (men det kan vara så att min förmåga att avgöra är allt för begränsad av min berusning för att kunna lägga ett slutligt omdöme) och det är lätt och fint. Ni får se imorgon när jag kan ladda upp bilderna. Tja sålänge mina finingar. Älskar er!

Mänskliga rättigheter kan inte villkorliggöras.

I EU-konventionen står det att alla medborgare ska ha rätt till en massa saker, bland annat att utöva sin religion. När burkaförbud kommer på tal tycker många att man inte behöver ha burka för att utöva sig religion, vissa menar att burka är en kulturell symbol och inte en religiös och att den därför inte bör respekteras i samma utsträckning, vissa menar att burka är ett så starkt förtryck för andra saker vi tror på, som jämställdhet, att rätten att bära den kan ställas under nyttan av att inte ha den i samhället.

Det är också ett brott mot de mänskliga rättigheterna att utesluta Sd-anhängare från facket, ty facket är ingen vanligt organisation där man kan välja lite hursomhelst vilka man vill ha med, fackföreningar är tvärtom en av grundpelarna i demokratin som den ser ut idag. På samma sätt som man som brevbärare inte kan vägra dela ut Sd:s reklam, eller som valarbetare inte kan välja att diskriminera dem valsedlar man inte gillar, så kan inte facket strunta i att ge folk med vissa åsikter sitt skydd på arbetsplatsen.

De flesta är vid frågan ”tycker du vi ska ha yttrandefrihet, åsiktsfrihet, religionsfrihet och församlingsfrihet?” rörande överens om att det är precis så det ska vara, att friheterna ska finnas alltså. Problemet verkar ligga i hur man definierar dessa friheter. Många tycker att de som önskar böra bruka måste prioritera, alltså välja mellan att antingen utöva sin religion eller ta del av en förmån som vi har medborgerlig rätt till att ta del av.

Religionsfrihet eller åsiktsfrihet ska inte tolkas som rätten att vara troende eller ha en åsikt inom hemmets väggar eller tillsammans med andra likasinnade, ty det är en rättighet som dels redan faller in under rätten till privatliv och om religions- eller åsiktsfriheten skulle innebära endast det så skulle den vara totalt överflödig. Religionsfrihet bör snarare tolkas som rätten att utöva sin religion var och när som helst (givetvis utan att skada andra eller störa den allmänna ordningen, som man till exempel hade gjort med böneutrop fem gånger om dagen) utan att för den sakens skull bli uteslutet ur sammanhang som annars är våran rätt att delta i. Skolan är ett sådant sammanhang och därför kränker burkaförbudet religionsfriheten.

Om man tycker att burkaförbud är okej för att folk ändå kan välja om de ska gå i skolan eller ej (inte grundskolan, men vad jag vet så finns det inte en enda niondeklassare som har burka) har man missförstått konceptet frihet och demokrati. Vi är alla fria om vi väljer att stå utanför samhället, om jag önskar springa omkring i skogen så kan jag göra det och vara fri att bära burka när jag gör det (inte riktigt kanske, men ni fattar poängen). Friheter ska inte diktera vad vi är fria att göra om vi verkligen verkligen ger upp allt annat till förmån för det, friheter ska diktera vad vi får göra samtidigt som vi ingår i samhället med alla dess fördelar. Om man skulle utgå från något annat så skulle dessa friheter inte vara något värda.

Hur man än vrider och vänder på burkaförbud i vilket sammanhang som helst (utom när man av andra skäl är tvungen att kunna identifieras, som på banken eller i domstol) så strider det emot FN:s och EU:s konvention kring mänskliga rättigheter och därmed mot två skrivelser som är sjukt högt respekterade och anses ha ett stort politiskt inflytande och ofta åberopas som argument när man debatterar. Att urholka de mänskliga rättigheterna och få frihet till X att betyda vad jag har rätt till att göra i min ensamhet eller på bekostnad av att delta i förbund och förmåner som är av samhället givna är mycket farligt, för det leder till att mänskliga rättigheter inte betyder något alls. Dessa rättigheter ska inte vara möjliga att kompromissa bort, i sådana fall hade de knappast varit rättigheter vi talade om.